Sedan årtusenden tillbaka brukar ungdomens beteenden och vanor förkastas av den äldre generationen.
"Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig maten och tyranniserar sina lärare."
Orden brukar tillskrivas den grekiska filosofen Sokrates. Sedan dess, med förvånansvärt liten variation, har det upprepats av generation efter generation.
Men dagens unga är den mest skötsamma och strävsamma generationen på länge. Andelen som druckit minst ett glas alkohol innan 14 års ålder har minskat från 51 procent 1999 till 11 procent 2017. Även andelen tidiga berusningsdebutanter minskade successivt från 24 procent 1997 till 4 procent 2017. Andelen tidiga rök- och snusdebutanter har successivt minskat också. Debutåldern för det mesta verkar ha förskjutits.
Inte nog med det. Tidigare i veckan chockade Expressen sina läsare med rubriken: "Unga festar utan alkohol: 'Något större har skett'". Chokladkaféer som serverar pannkakor, exotiska frukter och hasselnötskräm har öppet till sent. Ingen alkohol serveras. Det är tydligen knökfullt på kvällar och helger. Här finns en affärsidé för norrbottningen med entreprenörssjäl.
Ingen riktigt vet varför ungdomar äter pannkakor och choklad i stället för att gå på krogen och bränna hundralapp efter hundralapp på halvtaskig öl. Men något måste ju ha hänt. Forskningen tror – man vet inte säkert – att en faktor kan vara en förändrad relation mellan föräldrar och barn. Men ett allmänt förändrat beteende hos ungdomar pekas också ut som en möjlig förklaring.
Det finns nämligen några gemensamma nämnare mellan de länder där alkoholkonsumtionen minskar. Individualistiska värderingar står högt i kurs, unga är prestationsinriktade och har ofta en hög press på sig själv. "Det är ju inte bara drickandet som minskar utan det här är en generellt skötsam generation", säger Jonas Raninen, alkoholforskare på Karolinska institutet, till Expressen.
Och här börjar det bli intressant. Värderingar och attityder förändras, formas av omvärlden. Den yngre generationen siktar i högre grad på att uppnå den ganska måttliga målbilden om villa och Volvo enligt Ungdomsbarometern, till skillnad från exempelvis 80-talisterna som skulle erövra världen. Större fokus läggs också på att vara hemma med familjen, prestera i skolan och leva hälsosamt. Generation trygghet och medvetna val kan man nog kalla den.
Det är inte så konstigt heller. Synen på samhällsutvecklingen är relativt mörk, hela 47 procent anser att samhällsutvecklingen är på väg åt fel håll. Ekonomiska frågor och ökade resurser till polis och sjukvård har blivit viktigare politiska frågor över tid. Och för första gången på många år minskar andelen unga som tycker sig ha stora möjligheter att påverka samhället. Dystert är förnamnet.
Analysen brister inte, även om det finns anledning att känna tilltro till framtiden. Över tid blir världen bättre, däremot är utvecklingen inte spikrakt positiv. Pandemi, krig i Europa, klimatet och en annalkande lågkonjunktur. Att knarka trygghet visar på den unga människans mognad i situationen, skulle jag säga.
Det finns däremot skäl att reflektera kring tidigare och nuvarande generationers samhällsbygge, och hur det påverkar unga människors inträde i samhället och vuxenlivet. Det är till liten tröst att världen över tid bli bättre när unga vuxna exempelvis är sist in på en bostadsmarknad där priserna har skjutit i höjden. De är även sist i kön för att hyra ett boende till ett reglerat pris. Regleringarna har en tendens att gynna dem som redan har, inte den som står utanför och väntar på att bli insläppt.
Att födas på fel sida av millennieskiftet innebär också fler strukturella nackdelar än så. Den yngre generationen kommer under en ansenlig del av sitt arbetsliv behöva finansiera välfärdslöften som äldre generationer har ställt ut till sig själva och andra, när allt färre ska finansiera allt högre offentliga utgifter. Att varje generation ska bära sina kostnader har sedan länge övergivits på flera områden.
Inget av detta gynnar nya generationers inträde i vuxenlivet, eller drömmar om en villa och Volvo. Deras strävsamhet och prestationsinriktade attityd kommer att behövas för att nå målbilden om trygghet. Därför förtjänar dagens unga all respekt. Samtidigt behöver makthavare fundera på hur man river strukturella hinder för morgondagens vuxna.