Merkel lämnar ett tomrum i Europa

Angela Merkels efterträdare kommer att spela en central europeisk roll. Ändå har Europafrågorna varit allt annat än centrala.

Angela Merkel har varit minst lika betydelsedull för EU som för Tyskland.

Angela Merkel har varit minst lika betydelsedull för EU som för Tyskland.

Foto: Stephanie Lecocq

Krönika2021-09-16 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Sophie Pornschlegel och Alexandra Salomonsova vid tankesmedjan European Policy Centre som har gått igenom samtliga valmanifest skriver att ”även om partierna tycks vara överens om någon form av ytterligare europeisk integration är förslagen till förbättring och reformer av EU fortfarande ganska diffusa”.

Denna oklarhet kan i och för sig betraktas som ett arv från Merkeleran. Angela Merkel har otvivelaktigt varit Europas ledande gestalt, men snarare förknippats med krishantering än med visioner. Det tyska ledarskapet har mer handlat om att få ihop kompromisser än om att staka ut en tydlig riktning.

Förmågan att klara kriser har också skapat respekt bland Europas medborgare. I en opinionsundersökning som tankesmedjan European Council on Foreign Relations har låtit göra, uppger 41 procent av de tillfrågade européerna att de skulle vilja se Merkel som EU:s president om en sådan post fanns. Bara 14 procent föredrar Emmanuel Macron. Till och med i Frankrike är stödet för Merkel större än för den franske presidenten.

Både när det gäller vilka grundläggande värderingar som ska gälla inom EU och när det gäller att hävda EU:s intressen i en värld präglad av konkurrens mellan stormakter krävs dock nu mer än kompromisser, skriver Piotr Buras och Jana Puglierin vid European Council on Foreign Relations. 

Det räcker inte med att hålla ihop EU, det gäller också att försvara den europeiska modell som nu utmanas både inifrån – genom medlemsländer som rör sig bort från rättsstatens principer – och utifrån. ”Många av de mest akuta utmaningar som EU står inför är omöjliga att hantera med Merkelmetoden”, skriver de.

Den tyska valrörelsen har inte lagt någon optimal grund för ett skifte till någon annan metod. De två toppkandidaterna till att efterträda Merkel, kristdemokraten Armin Laschet och socialdemokraten Olaf Scholz, har båda en pragmatisk snarare än visionär framtoning. Bådas anspråk på ämbetet grundar sig på kompetent utförande av de uppdrag de har haft snarare än på idéer för framtiden.

Valrörelsen med dess fokus på andra frågor har inte lett fram till något starkt mandat att driva förändringsarbete på europeisk nivå. Och som opinionsmätningarna ser ut, kommer svåra koalitionsförhandlingar att ta vid efter valet. Tyskland kommer att få en kansler – men om Europa får en ny ledare är en annan fråga.

Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. för KD i Region Kalmar län.