Det är vittnesmål om sådant som ofta ligger till grund för porrdebatten. I den ställs två läger mot varandra. Att forskningen om porrens effekter inte ger några entydiga svar, förser båda sidor med ammunition i skyttegravskriget. Den stackars sate som förirrat sig ut på slagfältet gör bäst i att hoppa ned i något av värnen. Men inget av dem är särskilt inbjudande.
Den ena sidan höjer krav att göra porren mer svårtillgänglig, eller rentav förbjuden. Porr anklagas ofta för att ge uttryck för en förtryckande kvinnosyn som sedan fortplantar sig i samhället.
Den andra sidan framhåller individens fria val samt vikten av att inte skambelägga vår sexualitet. De menar att porrkritiken är ett uttryck för nymoralism och påtalar gärna att de feministiska porrmotståndarna gör gemensam sak med värdekonservativa.
Det är förvisso en ohelig allians som vi även kan se i exempelvis debatten om surrogatmödraskap, men säger egentligen ingenting om legitimiteten i ställningstagandet. Däremot pekar det på den komplexitet som finns i de så kallade underlivsfrågorna.
Det finns något motsägelsefullt i att det är olagligt med sexköp, men lagligt med filmer där två personer fått betalt för att ligga med varandra. Det betyder inte nödvändigtvis att det ena förhållningssättet är fel, däremot att det finns mycket att lägga i vågskålen.
Att med juridikens hjälp försöka begränsa människors åtkomst till pornografiska skildringar, är att ge sig ut på ett sluttande plan som riskerar att sluta med godtycklig och orimlig censur. Här har debattörerna som försvarar tillgången på porr en viktig poäng.
Men misstaget som porrliberalerna ofta gör, är att de inte håller isär vad som bör vara lagligt och vad som är bra. I sin iver att hejda förbudsivrarna, viftar de ofta undan varje antydan till att ifrågasätta porren. Man kan exempelvis vara emot tobaksförbud, men ändå tycka att det är dumt att röka. Men att på det sättet hålla två tankar i huvudet samtidigt, är ovanligt i porrdebatten.
Porr kan betraktas som ett bejakande av vår sexuella natur, där det räcker med att hålla en rågång mot utnyttjande och tvång. Porr kan också ses som ett uttryck för vår tids narcissism och som skadar den mänskliga värdigheten - både hos den som tittar och den som blir tittad på.
Båda sidorna har goda argument för sin sak. Till sist måste var och en av oss fatta ett eget beslut om vilket värde som väger tyngst.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.