Lita inte på Putins opinionssiffror

Vladimir Putin felbedömde Ukrainas försvarsvilja och kanske gjorde han detsamma med den ryska anfallsviljan?

Vladimir Putin styr ett land där ingen vågar eller ser någon menng med att at åsikter. Då blir opinionsundersökningar också missvisande.

Vladimir Putin styr ett land där ingen vågar eller ser någon menng med att at åsikter. Då blir opinionsundersökningar också missvisande.

Foto: Architect and artist/Pixabay

Krönika2022-03-31 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Opinionsundersökningar kan tyckas visa att det faktiskt finns ett stort stöd bland den ryska allmänheten för att angripa Ukraina. Opinionsmätningar visar att andelen som är positiv till den ”särskilda operationen” i Ukraina är omkring 60 procent. Stödet för Putin ökade också efter att invasionen hade inletts. I mätningen från opinionsinstitutet Levada Center har Putin större stöd nu än han har haft under de senaste fyra åren.

Ur ett västerländskt perspektiv är dessa siffror minst sagt problematiska. Om de stämmer, är bilden av en envåldshärskare vars personliga urspårning har resulterat i ett fullskaligt krig och en flyktingkris missvisande. Då finns det inte bara en elit av oligarker och militärer bakom Putin, utan hans attityder delas av större delen av en befolkning. Detta får konsekvenser för vilken typ av relation som går att ha till Ryssland även när Putin någon gång lämnar eller blir av med makten.

Och det utbredda stödet i opinionsmätningarna behöver inte bero på oegentligheter. Om människor som huvudsaklig nyhetskälla har tv-kanaler som år ut och år in sprider Kremls narrativ, är det rimligt att detta också slår igenom i deras politiska attityder. 

Men det finns samtidigt flera skäl att tro att siffrorna inte stämmer helt och hållet. Ett av dem är att människor har fått frågor om en ”särskild militär operation”, inte om en ”invasion” eller ett ”krig” som det i realiteten handlar om. Hade något annat begrepp använts än det kliniskt klingande ”särskild militär operation” är det fullt möjligt att stödet hade blivit lägre.

Ett annat skäl till skepsis mot opinionssiffrorna är att undersökningarna gjordes innan de ryska styrkorna hade kört fast och västvärlden hade hunnit reagera med synnerligen kraftfulla sanktioner som även drabbar vanliga ryssar. Det skulle vara märkligt om detta militära och politiska fiasko inte på något vis påverkade synen på kriget.

Men de mest intressanta skälen att betvivla siffrorna har att göra med det samhällssystem där mätningarna har gjorts: att människor inte vågar eller ser någon mening med att uttrycka sin åsikt. På samma sätt som Putin verkar ha förblindats av sin egen propaganda, kan opinionsmätningarna ha skapat en bild av en mobiliseringseffekt som inte existerar i verkligheten. Den låga moralen bland de ryska soldaterna pekar onekligen åt det hållet.

Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. för KD i Region Kalmar län.