Kristendom vann över kolonialism

Berättelsen om när Europas stormakter tog med sig kristendomen ut i världen är mer mångfacetterad än vad den ofta framställs.

Kyrkobesökare firar påskmässa i japanska staden Kesennuma.

Kyrkobesökare firar påskmässa i japanska staden Kesennuma.

Foto: Hiro Komae

Krönika2021-11-09 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Den gångna veckan besökte jag Portugals huvudstad Lissabon. Från kastellet, där landets första kung Alfons I står staty, är det några stenkast till klostret São Vicente de Fora. Dit gick jag för att besöka begravningskapellet för kungahuset Bragança.

I klostrets utställningsavdelning stannade jag till vid en världskarta som visar hur kristna missionärer följde med skeppen från Lissabons hamn. Under de århundraden då Portugal var en stormakt till sjöss, grundades församlingar från Brasilien i väster till Japan i öster.

Jag reflekterade över att en sådan karta på ett svenskt museum skulle ha presenterats i en helt annan kontext. Den hade med all säkerhet visats upp som ett tecken på europeisk kolonialism och de övergrepp som begicks, ibland i kristendomens namn.

Den aspekten av historien ska naturligtvis berättas. Men det var befriande att för en gångs skull slippa en historieskrivning där utgångspunkten är att vi européer ska känna skuld och skam.

Jag tittade på kartan och tänkte på alla de präster som lämnade hemlandets trygghet och gav sig av på en resa till okända platser för att sprida evangeliet. Inte bara kyrkor blev frukten av deras arbete, utan med tiden även skolor, barnhem och sjukhus.

Vi människor är ofullkomliga. Det fanns missionärer som drevs av högmod och som inte agerade i enlighet med det kristna kärleksbudskapet. En del tjänade den världsliga makten mer än Gud. Men många var beredda att offra allt för sina medmänniskor i andra länder.

Ska vi kunna dra lärdomar av historien måste vi först förstå den. Om vi bara lyfter fram de kristna som var en del av att förtrycka ursprungsbefolkningen, och inte samtidigt berättar om de som motsatte sig orättvisorna, blir berättelsen skev. Vi måste också värdera människors agerande utifrån den tidsanda som de var en del av.

Kritiken mot kyrkan fogas vanligtvis in ett bedrägligt narrativ, där erövring beskrivs som något typiskt europeiskt, när sanningen är att det var en universell företeelse. Den som tvivlar kan exempelvis läsa på om det Osmanska riket.

Den europeiska expansionen var unik då den även förde med sig ett tankegods om att vi alla är skapade till Guds avbild. När man i dag kritiserar hur kristendomen spreds, är det med utgångspunkt i just den etik som har sin grund i den kristna tron.

Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.