Under 2022 och början av 2023 anordnade organisation Stoppa islamiseringen av Norge manifestationer där koranen brändes. Inspirationen hämtades från dansk-svenske Rasmus Paludan.
Det norska svaret var dock annorlunda. Polisen gav inte när säkerheten inte kunde garanteras. Muslimska organisationer vädjade om lugn och att manifestationerna skulle ignoreras. De norska koranbränningarna flög under radarn.
I sammanhanget bör man komma ihåg att norrmännen drabbades av krisen efter Muhammedkarikatyrerna 2006. Dessa publicerades i den norska kristna tidskriften Magazinet, och Norge hotades med terrordåd och bojkotter. Dåvarande utrikesministern agerade genom att gå ut och be den muslimska världen om förlåtelse – å hela Norges vägnar. För detta fick han både beröm och kritik. Han hette Jonas Gahr Støre (Ap). I dag är han landets statsminister.
Med den bakgrunden var det många som under våren undrade hur Gahr Støre ställde sig till krisen i Sverige. På norska regeringens sista presskonferens inför sommaren sa han att han personligen tyckte att koranbränning var ett hatbrott.
Uttalandet väckte en del uppståndelse. Norge avskaffade blasfemilagar så sent som 2015. Norge har alltså haft debatten om yttrandefrihet och hädelse i modern tid. Menade nu statsministern att det borde vara kriminellt att bränna koranen.
Saken har debatterats i Norge under sommaren. Juristerna menar att det är tillåtet enligt norsk lag. Hatbrott kan bara gälla personer – inte en religion. Var regeringen av annan mening? Skulle den norska rödgröna regeringen göra som den danska och lagstifta för att inskränka yttrandefriheten?
Svaret kom 2 augusti när utrikesministern Anniken Huitfeldt (AP) gjorde ett officiellt uttalande. Den norska regeringen fördömer alla hathandlingar. Men den har inte för avsikt att ändra reglerna för yttrandefrihet. Den gäller även för frågor som kan bli kontroversiella i utlandet. Den norska regeringen kommer inte vika för påtryckningar utifrån. Uttalandet verkar ha haft stöd bland alla partier i Stortinget.
Därmed väljer Norge en annan väg än Danmark, och kanske delvis annorlunda än Sverige beroende på var den svenska regeringen landar. Kanske finns det från svensk sida skäl att titta på hur Norge har arbetat när krisen väl är över.
Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.