På senare tid har Frankrikes president Emmanuel Macron höjt tonläget rejält mot Ryssland. Budskapet står i bjärt kontrast till Macrons ord om att Putin inte fick ”förnedras” under den fullskaliga invasionens tidiga dagar. Av den nya retoriken att döma har presidenten anslutit sig till den nyktra grundanalys av Ryssland som präglar det politiska ledarskapet i Baltikum och Polen. För att inte nämna Norden.
Macrons nya giv har däremot inte tagits emot särskilt väl alls i Berlin. Försvarsminister Boris Pistorius (SPD) gjorde sitt bästa för att tona ned talet om ”stövlar på marken” i Ukraina i samband med besöket i Sverige häromveckan. Och förbundskansler Olaf Scholz (SPD) gör sitt yttersta för att framstå som den försiktiga general han också är.
Drygt två år efter förbundskanslerns historiska ”Zeitenwende”-tal, i vilket Scholz gjorde upp med den gamla försvars- och säkerhetspolitiken, kan vi nu skönja början på ett slags facit. Tyvärr kan det sammanfattas med för lite och för sent.
Sedan den fullskaliga invasionens början har kanslern följt ett mönster av att säga nej och åter nej till att skicka allehanda vapensystem till Ukraina. Sedan, när alla ursäkter synes vara slut och trycket närmar sig kokpunkten, ger Berlin med sig. Till priset av förlorade liv och ett skadat förtroende bland Tysklands allierade.
Just nu är den stora frågan varför Scholz vägrar att skicka kryssningsroboten Taurus. Vapensystemet skulle möjliggöra för Ukraina att exempelvis slå ut Kertjbron och därmed öka chansen att återta Krimhalvön från Ryssland.
En teori är att Scholz, pressad av både kommande delstatsval och nästa års förbundsdagsval, måste ta allt större hänsyn till den nostalgiska opinion inom SPD som gärna vill se att Tyskland utgör en ”tredje väg” mellan Väst och Putinryssland.
Sammantaget väcker Scholz agerande frågan hos många om det faktiskt är så att Berlin fruktar en rysk kollaps mer än en ukrainsk seger. Ironiskt nog är Tyskland, efter USA, den överlägset största givaren av både ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Frankrikes bidrag är, mätt i reda pengar, betydligt blygsammare.
Men om den nya retoriken från Elyséepalatset också leder till kraftigt ökat stöd kommer förbundskanslerns försiktighet att framstå som ännu mer apart än hittills.
Erik Thyselius är verksam vid Axess publishing och programledare för Axess TV:s Panelen.