Det har blivit allt tydligare efter Labours partikonferens i Liverpool, den första på 15 år under ett Labourstyre, där omkring 20 000 personer deltog.
Stämningen på kongressen var blandad. Politiskt befinner sig Labour i en märklig situation. Man vann parlamentsvalen stort och slog fullständigt ut huvudmotståndarna i det konservativa Torypartiet. Men man vann på löften om att i praktiken föra en högerpolitik.
Starmers Labourparti lovade att ta tillbaka kontrollen över gränserna, det vill säga skärpa migrationspolitiken, effektivare än vad Tories klarat av. Man lovade också att sanera statens finanser samtidigt som man satsade mer resurser på försvar och på kärnkraft. Det visade sig vara budskap som gick hem hos mittenväljarna.
Problemet nu för Starmer är att få det egna partiet med på politiken han lovat väljarna. Kongressen i Liverpool gav förebud om att detta kan bli svårt. Många gräsrötter ser valresultatet som en chans och en skyldighet att vrida brittisk politik till vänster. Till exempel röstades partiledningens förslag om att dra in energistöd till pensionärer ned. Många partiaktiva motsätter sig nedskärningar som drabbar vanligt folks plånböcker.
Det lämnar en tuff uppgift åt Starmers finansminister Rachel Reeves, som för övrigt är den första kvinnan på posten. Hon står med ett budgetunderskott på 20 miljarder pund om året att täppa till. Det kommer bli svårt att sanera statens budget utan att det märks för vanligt folk. På kongressen använde hon och Starmer återkommande slagordet att det ”måste bli sämre innan det blir bättre”. Men de partiaktivas ingång verkar fortfarande vara att besparingar endast ska drabba de rika.
Labours gräsrötter är heller inte entusiastiska över att driva en restriktiv migrationspolitik. Enda gången Starmer lyckades skapa en hänförd stämning bland åhörarna under kongressen var när han betonade att en asylpolitik också måste innehålla ett mottagande.
Kanske står Storbritannien inför nu en upprepning av historien. Torypartiet vann tidigare vall på att lova en mer kontrollerad invandring och sanerad ekonomi, men man misslyckades med genomförandet i praktiken. Med tanke på att Sir Keir Starmer inte ens verkar ha det egna partiet i ryggen är hans förutsättningar inte mycket bättre. Brittisk politik saknar fortfarande fast mark under fötterna.
Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.