I en intervju med SvD 2021 sa dåvarande energiministern Khashayar Farmanbar: ”Jag har inte sett en enda som räckt upp handen och sagt att jag är beredd att plocka fram plånboken och börja bygga kärnkraft. Däremot står det folk i kö för att bygga vindkraftverk”.
Sedan dess har det inte fattats några investeringsbeslut om vare sig kärnkraft eller havsbaserad vindkraft. Detta trots att efterfrågan på el uppskattas bli vansinnigt hög.
Det har visserligen byggts ut mycket landbaserad vindkraft. Men främst i de mellersta och norra delarna av Sverige. Det är i landets södra delar som den stora efterfrågan finns – än så länge. Ett underskott som resulterar i att företag inte kan investera och växa.
En avgörande pusselbit för att Sverige ska kunna locka till sig de här stora investeringarna är att staten tar en aktivare roll i energipolitiken och delar på risken. Det konstateras i den nya rapporten, En ny era för elmarknaden och energipolitiken, från ELS Analysis.
I rapporten har Sverige jämförts med andra europeiska länder och det visar sig att Sverige hamnat på efterkälken. ”Från ett investeringsperspektiv så ses Sverige i dag som en högriskmarknad.”, uppgav en av rapportförfattarna på ett seminarium nyligen.
Och varför skulle inte staten, och därmed skattebetalarna, kunna ta en del av kostnaden för utbyggnaden av en så viktig resurs som elproduktion? Andra stora infrastruktursatsningar tar den vägen. Vindkraften subventionerades via elcertifikatsystemet.
Den nya regeringen har ställt ut statliga kreditgarantier om 400 miljarder kronor för investeringar i kärnkraft. Det är bra, men ELS Analysis rapport visar att potentiella investerare också efterlyser riskdelning kring de framtida intäkterna.
En väg framåt är de så kallade CFD: erna (Contract For Difference) där staten kommer överens med en investerare om ett fast intäktspris. Faller marknadspriset under den nivå står staten för mellanskillnaden, men går priset över den nivån får företaget betala tillbaka
Kommer inte investeringarna på plats i Sverige i takt med att efterfrågan ökar finns det en risk för en liknande utveckling som i Tyskland där företag överväger att lämna på grund av de höga elpriserna. Den så kallade gröna omställningen är då ett minne blott.
Men då måste staten agera och inse att marknaden inte själv klarar detta. Att det råder en ny era för elmarknaden och energipolitiken.
Martin Berg är journalist med fokus på energi- och näringslivsfrågor.