Kan denna skara styra skolan rätt?

Ett barn förstår att man ska lära sig saker i skolan, men det pedagogiska etablissemanget har inte alltid haft samma insikt.

Grundskolans läroplaner ska uppdateras igen. Måtte det gå vägen den här gången. Lyckligtvis har regeringen valt ut insiktsfulla människor att göra jobbet.

Grundskolans läroplaner ska uppdateras igen. Måtte det gå vägen den här gången. Lyckligtvis har regeringen valt ut insiktsfulla människor att göra jobbet.

Foto: Pixabay

Krönika2024-03-12 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

I slutet av förra året tillsatte regeringen Läroplansutredningen som ska lämna förslag på hur svensk skola kan få ett större fokus på fakta och ämneskunskaper. Nyligen blev det också känt vilka sakkunniga och experter som ska stödja den särskilde utredaren Thomas Persson.

Inger Enkvist, professor emerita och ofta publicerad på denna ledarsida, är en av de utvalda. Hjärnforskaren Martin Ingvar, skolledaren Linnéa Lindquist, psykiatern Christopher Gillberg samt pedagogen och debattören Anna-Karin Wyndhamn är andra välkända namn. Förutsatt att man även knyter till sig personer med kompetens inom varje enskilt ämne, finns det goda förutsättningar att en gång för alla få ordning på kursplanerna.

Länge har konkreta ämneskunskaper fått stå tillbaka i grundskolan för mer diffusa förmågor som att resonera och analysera. Ordbajseriet har upphöjts till dygd och bristande mätbarhet har bidragit till glädjebetyg, samtidigt som eleverna lärt sig mindre. Därför behövs en tydlig och mer kunskapsorienterad läroplan.

I dag är det möjligt att lämna grundskolan med ett godkänt betyg i historia, utan att veta vem Gustav Vasa var. Det förutsätter visserligen att du tillägnat dig andra historiekunskaper – eller åtminstone ger sken av det – men det visar på svagheten i ett skolsystem som är alltför färgat av pedagogiska floskler. Vissa kunskaper förväntar vi oss att alla ska ha med sig ut i vuxenlivet och då måste styrdokumenten vara lite mer fyrkantiga. 

Det finns ingen konflikt mellan detta och lärarens mandat att utifrån sin professionalism utforma undervisningen. Målet är det centrala, inte metoderna. Och självklart ska lärare ha möjlighet att använda en del av undervisningstiden till fördjupningar som inte nämns i läroplanen. 

En skicklig pedagog, som med hjälp av en välskriven lärobok styr undervisningen mot tydliga mål, ger eleverna de insikter som krävs för att de så småningom ska kunna orientera sig på egen hand. Det finns alltså ingen motsättning mellan uppvärderandet av ämneskunskaper å den ena sidan, och elevers kreativitet och nyfikenhet å den andra.

En kunskapsinriktad läroplan blir en trygghet för lärarna som då har ett tydligt mandat att vägleda eleverna mot det stoff som av hävd anses viktigt. Den blir ett skydd mot nya pedagogiska vindar som alltid kommer att blåsa men som mest skapar oreda.

Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.