Irak besegrades en dryg månad senare. Japan tillfrågades om man kunde bidra med stridande trupp, men regeringen hänvisade till konstitutionella begränsningar och skänkte i stället 13 miljarder dollar till insatserna. För detta fick man kritik i den amerikanska kongressen, där flera medlemmar beskrev agerandet som ett utslag av en feg plånboksdiplomati.
Kritiken tog hårt och beskrevs i Japan som orättvis. Det var ju de allierade ockupationsmyndigheterna som efter Japans kapitulation 1945 hade sett till att konstitutionen förbjöd Japan att skicka stridande trupp utomlands. Under de dryga 30 år som har gått sedan det första Gulfkriget har Japan därför steg för steg omtolkat sin konstitution och kan numera åtminstone komma amerikanska trupper till hjälp om de angrips på ett sätt som hotar det japansk-amerikanska säkerhetsavtalet.
Samtidigt är Japan angeläget om att ligga i framkanten när nya internationella kriser uppstår, för att visa att man är en ansvarstagande global makt. Ungefär samtidigt som den internationella säkerhetskonferensen i München nyligen arrangerade den japanska regeringen en japansk-ukrainsk konferens för ”främjandet av ekonomisk tillväxt och återuppbyggnad i Ukraina”. I en demonstration av långsiktigt engagemang resulterade konferensen bland annat i löften om hjälp med minröjning och påbörjandet av förhandlingar om ett bilateralt investeringsavtal, plus utfästelser om samarbete och bidrag även från den privata sektorn. Detta kommer utöver cirka 10 miljarder dollar i stöd som redan utlovats och ytterligare en fond på 1,35 miljarder dollar avsedda att främja privata investeringar i Ukraina.
Japans regering har gång på gång upprepat att Ukraina inte får förlora detta krig, men man ingjuter också hopp om möjligheter att ganska snabbt få Ukraina på fötter igen när kriget väl är över. Parallellt med det japanska stödet till Ukraina bygger Japan även vidare på goda relationer med det övriga Europa. Sedan 2018 har EU och Japan inte bara ett ekonomiskt partnerskapsavtal, utan också ett strategiskt.
De japansk-ryska relationerna har förstås blivit iskalla. Invasionen av Ukraina har dock effektivt undanröjt alla tidigare japanska illusioner om att det går att resonera med sin stora granne. Nu är det verkligheten som styr och den säger bland annat att Europa och Japan behöver varandra.
Lars Vargö är japanolog och tidigare ambassadör i Tokyo.