Japan byter premiärminister igen

Japans premiärminister Fumio Kishida förklarade nyligen att han inte söker nytt som mandat som partiledare eller som regeringschef.

Japans premiärminister Fumio Kishida under pressträffen där han meddelade sin förestående avgång.

Japans premiärminister Fumio Kishida under pressträffen där han meddelade sin förestående avgång.

Foto: Japan Pool/Kyodo News via AP/TT

Krönika2024-08-23 07:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Nu blir det upp till det regerande, liberaldemokratiska partiet LDP att utse en ny ordförande. Att Kishida lämnar beror främst på larmet från rivaler och dåliga opinionssiffror.

Premiärministerbyten sker ofta i Japan, vilket till stor del beror på att LDP är en sammanslutning av rivaliserande fraktioner, som alla kräver sin tid vid maktens grytor. Sedan partiet bildades 1955 har LDP haft hela tjugosex premiärministrar.

Avgångsbeskedet är därför inte särskilt märkvärdigt, men det understryker ändå att något är skevt i japansk politik. Kishida har varit en både aktiv och framgångsrik politisk ledare, men tog i egenskap av högste chef på sig ansvaret för upprepade korruptionsskandaler som har avslöjats under hans styre.

Han tog flera politiska initiativ för att hantera landets problem med åldrande befolkning och låg ekonomisk tillväxt. Hans initiativ "den nya kapitalismen" var en omfattande åtgärdsplan som strävade efter att både konsolidera och expandera välståndet. Inom utrikespolitiken har Kishida varit mycket framgångsrik och visat att Japan inte enbart förlitar sig på Amerika, utan också kan driva egna initiativ. Han har till exempel varit drivande i ökat stöd till Ukraina och har framgångsrikt samarbetat med den sydkoreanske presidenten för att minska spänningarna mellan länderna.

Trots detta har hans opinionssiffror konstant sjunkit. De japanska väljarna tycks vara notoriskt missnöjda. Väljarna tycks ha tröttnat på sina politiker, men oppositionspartierna är svaga och man litar inte heller på de nya namn som träder fram. Deltagandet i val till det japanska underhuset har minskat från drygt 70 procent strax efter krigsslutet till endast en bit över 50 procent.

Trots att förändringarna går sakta får välfärdsnivån i Japan ändå anses vara hög. Det gör det lättare att avfärda politikerna som varande av ”samma skrot och korn”, samtidigt som man ägnar sig åt att bygga upp en dräglig vardag.

När regeringspartiet nu går till internval i slutet av september saknas inte kandidater. Vem det än blir kommer inga större förändringar att ske, varken inrikespolitiskt eller utrikespolitiskt. Den nye premiärministern kommer snart att inse att missnöjet bland väljarna är ett kvarvarande fenomen och att posten dessutom ständigt utsätts för rivalernas försök att rycka undan mattan.

Lars Vargö är japanolog och tidigare ambassadör i Tokyo.