Givet att det har upptäckts flera fall av coronaviruset på svenska minkfarmar, är det inget konstigt beslut. Dock är det viktigt att de svenska uppfödarna kompenseras.
Frågan är vad som händer efter pandemin. De så kallade djurrättsaktivisterna som vill förbjuda uppfödning av minkar, har naturligtvis fått vittring.
Gång på gång lyfts just minkfarmarna fram som något särskilt problematiskt. Detta trots att pälsdjur lyder under en omfattande djurskyddslagstiftning. Minkarna har tillgång till ligghyllor, bolåda med bäddmaterial och berikningsföremål som byts ut. De senaste åren har djurvälfärden förbättrats avsevärt.
En vanligt förekommande kritik mot minklantbruken, är att djuren inte kan utföra sina naturliga beteenden. Men det kan inga djur som föds upp av människor. Det är heller inget som lagen kräver, utan det relevanta är att de kan utföra beteenden som är viktiga för deras välbefinnande.
Den goda djurhållningen i Sverige ger friska djur och fina skinn. Det är därför som människor runt om i världen i dag går klädda i minkpälsar med ursprung i vårt land. I Sverige ser vi inte så många minkpälsar, eller pälsar överhuvudtaget, längre. Det är synd. Päls är ett fantastiskt plagg som kan gå i arv i flera generationer, till skillnad från det mesta av dagens konfektionskläder som är avsedda för slit och släng.
Att klä sig i päls har i Sverige blivit alltmer ifrågasatt. Det finns en kritik mot att djur föds upp bara för att ta hand om skinnet, inte köttet. Denna kritik skulle vara mer begriplig om minknäringen på något sätt försvårade för livsmedelsproduktionen, men så är inte fallet. Till skillnad från våra förfäder kan vi också enkelt överleva även utan att konsumera kött, mjölk eller ägg. Varför skulle uppfödning och slakt av minkar vara mer omoraliskt än att exempelvis hålla burhöns?
Sedan finns något slags klassperspektiv över det hela. En päls är inte billig och den som bär den förutsätts ofta ha det gott ställt ekonomiskt. Decennier av ideologisk skolning har inpräntat i svenskarna att man är rik på någon annans bekostnad. På så sätt har pälsen kommit att bli synonymt med en orättfärdig samhällsordning.
Var och en följer sitt samvete. Det är dock svårt att se något principiellt fel i att bära päls. Det viktiga torde vara att djuren behandlas väl medan de lever, men det gäller oavsett om vi sedan äter upp dem eller om de får hålla oss varma.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.