Det var koalitionsregeringen mellan Arbeiderpartiet och Senterpartiet, beroende av stöd av partiet Socialistisk Venstre, som efter valvinsten 2021 snabbt började höja skatterna på ägande.
Problemet med förmögenheter är att de oftast är uppbundna i ett företags tillgångar. Därför passade man även på att höja utdelningsskatten på aktier.
Logiken är att om superrika norrmän ska ha råd att betala förmögenhetsskatten måste de först göra en utdelning eftersom själva förmögenheten är uppbunden i företaget.
Kjell Inge Røkke ska enligt 2021 års deklaration betala 196 miljoner kronor i förmögenhetsskatt, skriver norska Finansavisen. För att klara det måste han göra en utdelning på 315 miljoner kronor, eller 865 000 kronor om dagen.
När han upptäckte hur det förhöll sig packade han som sagt väskan och flyttade till staden Lugano i Schweiz. Och han är inte ensam. Sedan förra sommaren har minst 100 förmögna norrmän lämnat landet.
”Vi har aldrig sett maken till en så stor migration av förmögna människor från ett land under en så kort tid”, konstaterade en skatteexpert nyligen.
Det man reagerar på är att tvingas sälja för att kunna betala. Eller som Fredrik Haga, vd för det snabbt växande kryptoföretaget Dune Analytics, nyligen kommenterade läget för Financial Times: ”Det handlar inte om att inte betala skatt. Det handlar om att betala skatt på pengar jag inte har”.
Sverige upplevde till viss del en skatteexodus under 1970-talet när de höga marginalskatterna fick bisarra effekter. Minns Astrid Lindgren och ”Pomperipossa i Monismanien” där Pomperipossa (Astrid Lindgren) måste betala 102 procent i skatt. Men vi var aldrig i närheten av Norges nivåer.
Sverige började successivt sänka marginalskatterna och avskaffade förmögenhetsskatten 2007. Den tog bara hem några miljarder till statskassan årligen och gjorde mer skada än nytta.
Ett orosmoln är dock att det pågår en utredning om att införa ett register över svenska invånares tillgångar och skulder. En comeback för förmögenhetsskatten förbereds menar en del bedömare.
I Norge börjar det dock nu spridas en oro för att utflyttningen av rika entreprenörer ska dränera landet på investeringskapital. Samtidigt sjunker opinionssiffrorna för regeringspartierna som en sten.
Det konstiga är att man låter det fortgå. Förmögenhetsskatten existerade ju även under den norska borgerliga regeringen, om än mindre aggressiv, och de superrika betalade.
En förklaring menar en skatteprofessor som uttalade sig i frågan nyligen är Norges stora oljeförmögenhet.
”Den betyder att Norge inte behöver förhålla sig till verkligheten som andra länder”, konstaterade han. Då återstår slutsatsen att det är ren politik. Det ska straffa sig att vara rik.
Martin Berg är journalist med fokus på äganderätt och näringslivsfrågor.