Moldavien har två miljoner invånare och beskrivs ofta som Europas fattigaste land. När Ukraina anfölls i februari 2022 tog Moldavien emot många flyende människor. De flesta har senare återvänt men ännu är mer än tio procent av skolbarnen i Moldavien ukrainska flyktingbarn.
Säkerhetspolitiskt påminner landets situation på många sätt om Ukrainas. Sedan Sovjetunionens kollaps finns i Moldavien en utbrytarregion, Transnistrien, som i praktiken är en rysk exklav. Officiellt finns där 1 500 ryska soldater som ”fredsbevarande trupp”. Moskva har beskyllt Moldavien för att föra en anti-rysk politik och hotat med att eventuell inblandning i Transnistriens ärenden kommer att ses som en aggression mot Ryssland. Tonen är med andra ord densamma som mot regeringen i Kiev.
Särskilt verkar den ryska regimen ogilla Moldaviens president Maia Sandu. Hon är västinriktad, talar god engelska, är utbildad på Harvard och har jobbat på världsbanken. För två år sedan kandiderade hon i presidentvalet med löften om att bekämpa korruption och närma landet till EU. För detta har hon utsatts för många hatkampanjer. Bland annat har hon misstänkliggjorts för att hon är singel och barnlös och i den ryska propagandan framställs hon som en agent för väst.
Maia Sandu lever därför precis som sin ukrainske presidentkollega Zelensky under konstant hot. Hon kan inte röra sig vare sig inom eller utom landet utan stora säkerhetsåtgärder. Sedan kriget bröt ut har hennes uppgift mycket kretsat kring att skapa medvetenhet kring Ukrainas situation. I december var hon till exempel i Washington där hon bland annat talade inför kongressen. President Sandu nominerades nyligen av Financial Times till årets kvinna 2022.
Situationen i hennes hemland är fortfarande farlig. När ryssarna invaderade i Ukraina i februari bedömde många att ett av målen var att skapa en korridor till Transnistrien och på så sätt skära av Ukraina från Svarta havet. Det hotet kvarstår. Ukrainska underrättelsetjänsten har till exempel uppmärksammat att ett tusental ryska män i vapenför ålder har rest in i Transnistrien under kriget, officiellt för att ”besöka släktingar”, men inga har rest tillbaka. Det bör alltså inte förvåna om det när tiden är mogen börja dyka upp gröna män inne i Moldavien.
Påminnelserna om den ryska faran är ständiga. Krigshandlingar pågår inte längre bort än att de vid rätt väder hörs till Moldavien. När elförsörjningen attackeras inne i Ukraina drabbas även Moldavien och landet har redan haft flera strömavbrott under senhösten. Precis som Ukraina är Moldavien beroende av direkt stöd från EU och andra västländer för att klara vintern. Vid ett bästa utfall kan situationen hjälpa Maia Sandu i sin ambition att integrera sitt land i det demokratiska väst. Men precis som med Ukraina går det inte att ta ut segern i förskott.
Mathias Bred är pol red på Svenska Nyhetsbyrån.