I somras fick jag ett meddelande från en kollega inom den klassiska musikens värld: ”Vem är det här? Han är ju jättebra!”. Inspelningen som hon hade snubblat över på Youtube var Tommy Johanssons version av Fattig bonddräng – Georg Riedels tonsättning av Astrid Lindgrens text.
Eftersom jag inte lyssnar på hårdrocksband som Sabaton eller Majestica, var det först för ett drygt år sedan som jag själv upptäckte Tommy Johansson från Boden. Då var det hans tolkning av Nu grönskar det i dalens famn – en melodi av Johann Sebastian Bach men med svensk text av Evelyn Lindström från 1933.
Videon är fånigt underhållande när multiinstrumentalisten Tommy Johansson spelar bland annat mungiga, blockflöjt och dragspel i en slottspark. Men det som fångade mig var den enastående sångrösten.
Det har blivit en tradition att Tommy Johansson på fredagar lägger upp en ny låt på Youtube. Det är en salig blandning – musikallåtar och julsånger blandas med Abba och Queen. Mitt i allt detta finns en instruktionsvideo på engelska om hur man gör palt!
Sångtekniskt levererar han något av det bästa jag hört från en icke-klassisk artist. Jag får samma känsla som när jag lyssnar på amerikanen David Phelps, att det bara skulle krävas några små justeringar av tonbildningen för att Tommy Johansson skulle kunna ta världens operascener i besittning.
Rent musikaliskt – alltså sett till helheten med hysteriska trummor och distade gitarrer – rör sig inspelningarna ofta mot gränslandet av det vulgära. Likväl älskar jag dem.
Och jag tror hursomhelst att Tommy Johansson struntar högaktningsfullt i vad en klassisk nörd som jag tycker om estetiken. Han verkar inte bry sig om vad som är kreddigt utan han utstrålar en sångglädje och en kärlek till musiken som inte låter sig påverkas av något slags pretentiöst poserande.
Tommy Johansson kan något på riktigt, till skillnad från så många andra artister som försöker kompensera sin bristande kompetens med attityd och yta. Genom att spela in covers – ofta betraktat nedlåtande – visar han att det inte alltid är nödvändigt att uppfinna hjulet. Vi behöver tonsättare som skriver ny musik, men vi behöver också musiker och sångare som kan förvalta deras alster.
Jag hoppas att han framöver spelar in fler svenska sånger och på så sätt förmedlar ett kulturarv till de unga som ännu inte kommit i kontakt med den repertoaren.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.