Det är lätt att bli aningen modstulen när man läser intervjun med Ulf Kristersson (M) i Svenska Dagbladet (2/9). När han får frågan hur lång tid det skulle ta att få stopp på skjutningarna med en moderatledd regering svarar han att det inte går att säga, men att han tror att det tar minst 20 år att helt bli av med dem.
Kontrasten är påtaglig mot regeringens företrädare som inför varje verkningslös reform försöker ge sken av att nu blir tufft för gängen. Kristersson har rätt. Det finns inga snabba lösningar som trollar bort skjutningarna. Gängen har blivit etablerade strukturer med mycket makt och som omsätter stora summor pengar. Deras inflytande sprider sig dessutom. Som kunde läsas på kuriren.nu i veckan talar mycket för att Stockholmsgängen har etablerat sig även i Luleå.
Det är tyvärr bara att inse att vi kommer att få leva med gängen under lång tid. Det innebär inte att vi inte ska göra allt vi kan för att bli av med dem. De ska motarbetas på alla fronter. Då kan vi till slut om inte bli av med dem helt så åtminstone göra dem huvudsakligen irrelevanta.
Detsamma gäller förstås covid. Pandemins början speglade tämligen väl inledningen till första världskriget. Det handlade om veckor, sedan skulle det vara över. Veckor blev till månader och plötsligt blev det en covidhöst och dito jul. Sedan kom supervapnet som skulle få ett slut på eländet – vaccinet. Och nu sitter vi här efter ett och ett halvt år och funderar på om det någonsin tar slut.
Insikten att vi lär få leva även med covid mycket längre än vi egentligen är intresserade av sprids sakta. Men precis som med gängen kan vi om vi vidtar viktiga åtgärder sakta pressa tillbaka smittan och återta våra liv. Det kräver att fler gör sin medmänskliga plikt och vaccinerar sig och att vi låter vaccinera fler. Sverige har visat en påtaglig tendens att vara sist på covidbollen gång efter gång och nu ser det ut som att vi siktar på att vaccinera alla från tolv år, men en påtaglig eftersläpning jämfört med andra länder. Nåja, till slut
Ett annat land som har kämpat med pandemin är Taiwan – det asiatiska miraklet. Efter att under lång tid ha lyckats hålla landet närmast helt fritt från smittan kom den till slut in. De låga smittalen totalt sett har dock gjort det svårt för landet att få tag på vaccin eftersom man inte prioriteras. Lyckligtvis har Taiwan satsat på att ta fram ett eget vaccin för inhemsk produktion. Det är företaget Medigen som ligger bakom vaccinet som nu låter landet skydda befolkningen i en betydligt högre takt än vad som annars vore i närheten av möjligt.
Taiwan imponerar gång på gång. Det är svårt att som svensk ens föreställa sig vad det innebär att leva med ett aggressivt Kina tvärs över ett 18 mil brett sund. Taiwans ambassadör Vincent Yao utvecklade detta i den längre intervju jag gjorde med honom i våras. Han påtalade bland annat att befolkningen ju ser hur Kina agerar och att det särskilt för de yngre generationerna har blivit väldigt viktigt att manifestera att "det där är inte vi".
Den kinesiska ambassadören i Sverige, Gui Congyou, har gjort sig känd för odiplomatiska, mobbande stil. Åtskilliga offentliga försök har gjorts för att tysta svensk media. Den utrikespolitiska tankesmedjan Frivärld släppte nyligen rapporten "Draken som bytte taktik" som visar hur ambassaden har ändrat tillvägagångssätt. Den vill fortfarande tysta svenska journalister men försöker nu göra det i det fördolda. Rapporten är viktig läsning.
Men det vi står ut med är ingenting mot invasionshotet som riktas mot Taiwan. Det har dessutom gjorts betydligt mer sannolikt under president Xi Jinping som har som uttryckligt mål att invadera grannlandet. Och Kinas närmar sig hela tiden punkten där man faktiskt kan göra det. Till dess gör man allt för att isolera landet.
Taiwan är värt vårt stöd. Det är en vänligt sinnad demokrati som bara vill fortsätta vara just det och bestämma sitt eget öde. Det förtjänar taiwaneserna. Därför är det glädjande att Europaparlamentets utrikesutskott i onsdags antog ett förslag till ny politik gentemot Taiwan. Förslaget kommer från sverigedemokraten Charlie Weimers. Förslaget innebär ett markant ökat stöd för Taiwan och antogs med bred marginal, 60 röster för, fyra emot och sex nedlagda. Det är mycket glädjande. Sverige bör ta efter.
För precis som med de andra problemen kan vi hantera även Kina, men bara om vi faktiskt agerar konsekvent och långsiktigt. Att fördjupa relationerna med Taiwan och sparka ut Kinas ambassadör skulle vara en bra början.