Men det är bara en tillfällig lättnad, menar Arne Bergvik, som till vardags är analytiker på Sigholm Tech. Vi har helt enkelt haft tur med två milda vintrar i rad. Det har gjort det möjligt att fylla på gaslager och ducka för Putins påtryckningar, menar han.
Men det blir vinter även nästa år och det kommer att ta tid att fylla igen det fossila gap som den ryska gasen lämnar efter sig. ”Genom att äga en kraftproducerande tillgång eller att konsumera energi så har du löst åkpass på Liseberg. Det är snurrar och det är loopar och det är en riktigt, riktigt skakig resa vi är inne på”, konstaterar Arne Bergvik.
Men har Europas medborgare skrivit på det avtalet och förstår man konsekvenserna? När Ryssland stängde av gasflödena kastades Europa in i en djup energikris. Antagligen den värsta någonsin – och bristen har som alla vet drivit upp elpriserna till aldrig tidigare skådade nivåer.
Decemberfakturan på el slog ned som en bomb. För en villaägare var det inte ovanligt med belopp på mellan 10 – 15 000 kronor och för många företag är de höga elkostnaderna en katastrof. Man försöker anpassa sig så gott man kan.
Europas regeringar försöker skydda konsumenter och företag med prisregleringar och direktstöd. Nu i februari är det meningen att elstöd nummer två ska betalas ut till svenska konsumenter och företag. Det tas så klart tacksamt emot av de flesta även om många menar att sådana transfereringar motverkar de energieffektiviseringar som hushåll och företag gjort.
Tanken var ju att den ryska gasen skulle agera som en bro mellan utfasningen av fossila bränslen, kärnkraft och den pågående omställningen till vind- och solkraft som pågår i Europa. Det blir alltmer uppenbart att det var ett misstag och nu har kriget satt en blåslampa under den utvecklingen.
En fråga är om en rimlig elkostnad i framtiden ska klassas som grundläggande välfärd. Kommer svaga hushåll i framtiden kunna ansöka om elkostnadstillägg? Alla har ju inte råd att installera solcellspaneler och luftvärmepumpar för att kunna sänka sina kostnader.
Det talas ofta om klimatflyktingar, men framtiden lär även bära med sig klimatfattigdom för dem som inte har råd att betala omställningens kostnader. Ett tecken är EU:s ”Social Climate Fund” som ska skydda sårbara konsumenter från klimatomställningens kostnader. Den var tänkt att börja gälla från 2027, men kan komma att tidigareläggas på grund av utvecklingen. Budgeten ligger än så länge på 87 miljarder euro.
Det svenska elsystemet var ett av världens bäst anpassade system med vattenkraft i norr och kärnkraft i söder. I slutat av 00-talet började man snabbt fasa in vindkraft samtidigt som politiken tog beslut som lade grunden till nedstängningen av planerbar kärnkraft. Nu ska kärnkraften byggas ut igen och snabbt ska det gå. Väljarna verkar snarare åter tvingas konstatera att politikerna inte gjort sin konsekvensanalys och en sak är klar: Turbulensen på Europas energimarknad är långt ifrån över. Frågan vem som ska betala lär återkomma.
Martin Berg är journalist och bevakar energi- och näringslivsfrågor.