För att då göra sig attraktiv på äktenskapsmarknaden gällde att inte bara kunna brodera och konversera, utan även kunna underhålla make och gäster med musik. Det fanns dock starka åsikter som begränsade urvalet av instrument. Blåsinstrument har nackdelen att det är svårt att se vacker ut när man spelar. Om man spelar fiol kan bysten guppa vilket ofta uppfattades som opassande. Att spela cello och behöva sära på benen var för de flesta kvinnor otänkbart.
I dag kan flickor traktera vilket instrument de vill, och det ska vi vara glada för. Fortfarande är piano mycket populärt på landets kulturskolor, men för många andra instrument är intresset svalt bland unga. Att ta lektioner i oboe, kontrabas eller harpa är helt enkelt inte något som väcker entusiasm hos särskilt många flickor eller pojkar. Än färre är beredda att från en tidig ålder lägga ned den övningstid som krävs för att så småningom kunna aspirera på en professionell karriär.
Unga är på intet sätt ointresserade av musik. Men många tilltalas mer av digitala verktyg där man med några knapptryck kan få fram en låt som låter häpnadsväckande proffsig. Andra drömmer om att bli upptäckta genom program som Idol och då kanske dra fördel av en inneboende begåvning, snarare än av tusentals övningstimmar. Naturligtvis gör den som vill bli popstjärna klokt i att kunna några ackord på piano eller gitarr. Men att lära sig spela fagott eller valthorn ger ingen guldbiljett.
Vad som lockar och inte lockar i kulturskolans utbud kan således ses som ett uttryck för tidsandan. Konsekvensen blir att när svenska orkestrar anordnar provspelning till lediga tjänster, går jobbet ofta till någon från ett land där såväl klassisk musik som hårt arbete har en högre status än vad som är fallet i Sverige.
Att uppvärdera intresset för orkesterinstrumenten görs inte i en handvändning. Ett steg på vägen är att fånga upp de barn som visar framfötterna. Kulturskolan ska ha en bredd, men det måste också ges utrymme för spets. De elever som övar flitigt bör i större utsträckning kunna erbjudas mer lektionstid än de som knappt tittar på spelläxan. Det skulle också göra arbetet mer stimulerande för pedagogerna och därmed underlätta rekryteringen av lärare till kulturskolan.
Det vore tragiskt om vi i framtiden skulle bli helt beroende av arbetskraftsinvandring för att få njuta av levande klassisk musik.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.