Finns det en marknad för rimlighet?

Förra veckan meddelade SJ och havredrycksföretaget Oatly att man avstår från att annonsera på Facebook under en månad.

Varför ska statligt ägda SJ vara del av en amerikansk politisk kampanj?

Varför ska statligt ägda SJ vara del av en amerikansk politisk kampanj?

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Krönika2020-07-10 03:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Bojkotten grundar sig i ett amerikanskt initiativ som sägs syfta till att få bort hat, rasism och falska nyheter från sociala medier-plattformen. 

Man kan undra varför svenska, statligt ägda SJ ska hoppa på en kampanj som främst handlar om amerikansk politik – uttalanden från president Donald Trump är en av de utlösande faktorerna – bortsett från att det tycks vara ett enkelt sätt att göra en billig politisk poäng genom att synas på ”den goda sidan”.

Bojkotten i sig väcker dessutom frågor. Vad ska sorteras bort? Donald Trump gör allt han kan för att få filmen Idiocracy att framstå som en profetisk framtidsskildring. Men han är USA:s folkvalda president. Om inte annat därför har hans uttalanden ett nyhetsvärde. 

Föreställer man sig för övrigt att det går att bli av med rasism genom att retuschera sociala medier? Försvinner hatet för att man inte ser det? Eller tar det vägen någon annanstans? Det finns en uppenbar risk att dylika utrensningar tvärtom ger bränsle åt dem som står i aggressiv konflikt med majoritetssamhället. 

Brittiska public service-företaget BBC förser humorserien Fawlty Towers (Pang i bygget) med varningstexter. Alexander Bard sägs upp från TV4. Facebookinlägg om komikern och debattören Aron Flams bok Det här är en svensk tiger blockas. Exemplen på så kallad deplattformering staplas på varandra. 

Och nej, yttrandefrihet innebär ingen rättighet att bli publicerad. Det är inte censur att få en debattartikel refuserad av Norrbottens-Kuriren. Men det är problematiskt när plattformar som Facebook eller Google förväntas moderera bort misshagliga åsikter. Genom sin dominerande ställning fyller de en annan funktion än en redaktionell produkt som en tidning. De är snarare digitala motsvarigheter till både det privata köksbordet och det offentliga torget – och där måste olika åsikter kunna höras. 

Yttrandefrihet bygger ytterst på tanken om en idéernas marknad där olika åsikter kan stötas och blötas mot varandra. Det bygger på insikten att vi människor är felbara och att ingen enskild bör sättas till domare över vad som får sägas. Och på en förståelse för att det som är rätt och sant har störst chans att vinna i längden om det också får utmanas. 

Frågan är vilka företag som vågar står upp för den principen? Här har ni åtminstone en framtida kund.  

Maria Eriksson är fri skribent och författare.