Betyg i skolan är ett ämne som väcker starka känslor. Personligen tycker jag att elever borde få betyg redan från årskurs fyra. Jag anser också att skolan i många avseenden är kravlös och att vi som en konsekvens av en förvrängd kunskapssyn fått ett utbildningsväsende där lärare ofta curlar elever, snarare än utmanar dem. Ändå menar jag – allt annat lika – att vi borde avskaffa det underkända betyget F.
Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) var i en intervju i DN (17/6) inne på samma spår. Hon hänvisar först och främst till hur underkända betyg slår ut unga från gymnasiestudier och i förlängningen arbetslivet. Motargumenten från borgerligt håll handlar om att det är elevernas bristande kunskaper som vi borde fokusera på, snarare än att gömma undan problemet genom att låta alla bli godkända.
Men det grundläggande faktum som hela tiden tappas bort i skoldebatten, är att intelligens följer en normalfördelningskurva. Alla barn har rätt att få hjälp att lära sig så mycket som möjligt – men alla kommer inte att nå lika långt.
Vår grundskola bygger på idén att alla elever ska kunna få ett godkänt betyg, alltså minst ett E. Om alla ska bli godkända, måste kraven vara sådana att även de längst ut på normalfördelningskurvan har en chans att uppfylla dem. Så ser dock inte betygskriterierna ut i dag.
Eftersom det finns en förväntan på landets lärare att eleverna ska nå målen, är det många som får ett så kallat ”snäll-E” och släpps igenom. Att underkänna elever leder vanligtvis till merarbete för lärarna och kan i värsta fall ligga dem i fatet vid nästa lönesamtal.
Vi har alltså fått en kombination av det skolministern ogillar – elever som slås ut – och det som hennes borgerliga kritiker varnar för – en devalvering av skolans kunskapsideal.
Svensk skola ska präglas av höga förväntningar och krav, men de måste vara realistiska. Ska vi i grundskolan ha en skarp gräns mellan godkänt och underkänt, behöver systemet som helhet se annorlunda ut. Då krävs det exempelvis att det finns olika spår, där inte alla elever på samma sätt förbereds för högskolestudier.
I väntan på en sådan utbildningsreform, är det rimligt att göra om F till ett godkänt betyg – liknande en etta i det gamla relativa betygssystemet. Det kommer inte i sig göra så att eleverna lär sig mer, men är ändå det mest ärliga sättet att här och nu förhålla sig till normalfördelningskurvan.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.