Fånigt försöka fula ut kristendomen

Pete Hegseth har nominerats som Donald Trumps försvarsminister men nu ifrågasätts han på grund av två tatueringar.

Pete Hegseth, Donald Trumps försvarsministerkandidat, kritiseras bland annat för två kristna tatueringar. Det är bortom tröttsamt.

Pete Hegseth, Donald Trumps försvarsministerkandidat, kritiseras bland annat för två kristna tatueringar. Det är bortom tröttsamt.

Foto: Rod Lamkey

Krönika2024-12-02 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På sitt bröst har Pete Hegseth tatuerat ett Jerusalemkors, alltså ett stort kryckkors omgivet av fyra mindre kors. Det tolkas ofta som Jesu fem sår, eller som Jesus och de fyra evangelisterna som sprider kristendomen i världens alla hörn.

Korset är bland annat symbol för Heliga gravens orden, en katolsk riddarorden under påvens beskydd som är öppen för både män och kvinnor. Om än grundad i sin nuvarande form 1847, spårar den sina rötter till Gottfrid av Bouillon som ledde det första korståget 1095–1099. Det är därför ordens vapensköld pryds av valspråket Deus lo vult – latin för Gud vill det. 

På klassiskt latin är det mest korrekta bara Deus vult och enligt traditionen yttrades detta av påven Urban II när han initierade korståget. Förmodligen är det ett påhitt av munken Robert som tio år senare skrev en krönika. Likväl har frasen levt vidare in i vår tid och det är den som Pete Hegseth låtit tatuera in på sin arm.

När Hegseth, då major i nationalgardet, skulle tjänstgöra vid Joe Bidens installationstal 2021 var det på grund av den tatueringen som han flaggades som ett potentiellt hot och togs ur tjänst.

Både Deus vult och Jerusalemkorset har pekats ut som exempel på högerextrema symboler i syfte att misskreditera Hegseth. Jag vet för lite om Hegseth för att ha en uppfattning om huruvida han är lämplig som försvarsminister, dock vet jag att kritiken som hänvisar till hans tatueringar är intellektuellt slapp. 

I hundratals år har personer låtit tatuera ett Jerusalemkors till minne av sin pilgrimsfärd till det heliga landet. På avstånd påminner den lite om ett hakkors, men där slutar likheterna. Det är en kristen symbol, älskad av människor med olika hudfärg.

Att Deus vult har koppling till det första korståget är inget dåligt, även om det är en seglivad myt som passar narrativet att vita européer alltid är historiens skurkar. Korståget var ett försvarskrig som syftade till att skydda bosatta och vallfärdande kristna. Sedan begicks det i samband med detta övergrepp från korsriddarnas sida, bland annat mot judar, vilket var fruktansvärt – men kriget i sig var rättfärdigt.

Det är tröttsamt när kristna symboler slentrianmässigt utmålas som suspekta, bara för att de används av högerpolitiker. Om ljusskygga element försöker kidnappa kristna symboler, bör vi inte sluta använda dem utan tvärtom använda dem mer. Deus vult.

Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.