Det var den enorma omfattningen – 750 miljarder euro – och att medlemsländer skulle kunna låna genom EU i stället för på egen hand. ”Detta är en akut och exceptionell nödvändighet för en akut och exceptionell kris”, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i maj 2020. ”I dag är det dags att skriva vår generations kapitel i berättelsen och ta ännu ett steg mot en starkare union.”
Varken löftena eller farhågorna kan dock sägas ha slagit in. Enligt en sammanställning gjord av tankesmedjan Bruegel har bara sju medlemsländer ansökt om att få ta del av lånen, som omfattar 360 miljarder euro. Av dessa är det bara tre länder som har ansökt om sin maximala lånesumma – Grekland, Italien och Rumänien. Totalt har det kommit in ansökningar motsvarande mindre än hälften av den totala lånesumman. Ett enskilt land, Italien, står för nästan 75 procent av sökt lånefinansiering.
En sannolik orsak till detta är att lånedelen av återhämtningspaketet var så omstridd att den förenades med krav på låntagarländerna. Om det går att låna lika billigt på den vanliga marknaden, men utan en massa bestämmelser och krav, är valet enkelt. Spaniens återhämtningsplan, till exempel, finansieras med nästan 70 miljarder euro i bidrag, men utan lån.
I en aktuell analys från Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps, påpekar Erik Jones, professor i europastudier, att även bidragsdelen kan bli mindre än förutsett. Medlemsländerna har haft kort tid på sig att ta fram de återhämtningsplaner som är en förutsättning för att de ska få ta emot bidrag. ”Regeringarna i medlemsländerna kommer att få svårt att ta fram satsningar för stora summor inom en väldigt kort tidsrymd; de kommer också att få svårt att sätta igång och styra dessa projekt när de väl har blivit beslutade”, skriver Jones.
Vilken effekt kan då återhämtningspaketet väntas få? Enligt Bruegels analys kan det bidra till att de ekonomiska skillnaderna inom unionen utjämnas, så kallad konvergens. Däremot syns ingen koppling till BNP-tillväxt under kommande år. Det är, skriver Bruegel, ”inte riktigt ett krislättnadsverktyg”. Jones kommer till en liknande slutsats: ”Den direkta påverkan på produktion, sysselsättning och inflation kommer att bli liten – i synnerhet i relation till pandemins omfattning.” Och, kan tilläggas, i relation till tonläget när paketet förhandlades fram.
Daniel Braw är utrikesdebattör och pol.sek. för KD i Region Kalmar län.