EU:s nya utmaning: energifattigdom

Uppvärmningskostnader och drivmedelspriser är minst sagt aktuella frågor – men de kan bli ännu mer brännande.

Är framtiden för Europa människor som lever i hus utan värme och belysning? Det är inte omöjligt.

Är framtiden för Europa människor som lever i hus utan värme och belysning? Det är inte omöjligt.

Foto: Muhammad Abdullah/Pixabay

Krönika2022-01-13 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

I det så kallade Fit for 55-paketet som EU-kommissionen har tagit fram för att unionen ska bli världens första klimatneutrala kontinent ingår nämligen att utsläppshandeln inom EU ska utvidgas till att även omfatta transporter och byggnader. Ett pris på koldioxidutsläpp liknande det som idag finns på exempelvis flyg inom i Europa ska införas på utsläpp från uppvärmning och resor med bil.

Hittills har denna nya utsläppshandel i stor utsträckning flugit under allmänhetens radar, men det är inte svårt att se vilka kontroverser den kan komma att skapa. Mark Leonard och Jeremy Shapiro vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations förutspår som en av sina tio förutsägelser för 2022 att protester mot höga energipriser och den europeiska ”gröna given” kommer att bryta ut i unionen.

Ju mer de höga energipriserna förknippas med den europeiska klimatpolitiken, skriver de, desto mer kommer medlemsstaterna att svara med att lägga ansvaret på EU och verka för nationella undantag från delar av Fit for 55-paketet och i synnerhet utsläppshandeln i transport- och fastighetssektorerna.

Det kan tyckas en aning orättvist, med tanke på att förslaget trots allt har kommit så här långt utan större protester från folkvalda i medlemsländerna.

Å andra sidan har det inte saknats varnande röster som pekar på att riskerna är stora och vinsterna små. European Environmental Bureau, till exempel, som samlar över 170 miljöorganisationer i Europa, har kritiserat EU-kommissionens förslag för att det flyttar bördan från den som faktiskt gör utsläppet till slutkonsumenten. Det kan därmed betraktas som orättvist.

Andra påpekar att effekten dessutom sannolikt inte kommer att stå i proportion till den ekonomiska påfrestningen för hushållen. Både fastighets- eller transportsektorerna utmärks av att efterfrågan påverkas relativt lite av pris – bostaden måste värmas upp och man måste färdas till arbetet oavsett vad det kostar – och i synnerhet för hushåll med lägre inkomster. I en rapport från European Climate Foundation beräknas utsläppshandeln år 2030 innebära upp till 30 procent högre uppvärmningskostnader för bostäder som värms upp med gas och 16 procent högre drivmedelspriser. Samtidigt väntas utsläppshandeln på dessa områden inte leda till lägre utsläpp.

Den europeiska konsumentorganisationen BEUC kallar mot denna bakgrund utsläppshandeln för ”en falsk god idé”, det vill säga en idé som låter utmärkt i teorin men i praktiken har alla möjliga negativa oförutsedda konsekvenser. Låginkomsttagare drabbas hårdast, samtidigt som de kanske inte har några uppenbara alternativ att byta till. Det har rentav varnats för att EU-medborgare som lever i energifattigdom kommer att tvingas leva i ouppvärmda hem.

Fit for 55-paketet togs fram i en annan kontext, när klimatfrågan dominerade. När i stället de svårsmälta priserna för att värma upp hemmet och ta bilen till arbetet dominerar, framstår resonemangen från EU-kommissionen i en annan dager. Därför verkar förutsägelsen om protester under 2022 högst sannolik.

Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. för KD i Region Kalmar län.