En olycklig kombination av ekonomiska faktorer och miljöfaktorer. Så beskriver tankesmedjan Centre for European Reform, CER, bakgrunden till de nu rekordartade elpriserna. Den ekonomiska återhämtningen efter covid-19, energiomställningen, Ryssland, handeln med utsläppsrätter och vädret bidrar alla på sitt sätt.
Vad som ska göras åt det och vilken roll EU bör spela är intressanta men inte alldeles enkla frågor. I oktober publicerade EU-kommissionen en så kallad verktygslåda med åtgärder som den anser att den medlemsstaterna bör vidta. På kort sikt handlar det om att skydda konsumenterna, exempelvis genom sänkta skatter eller genom att hindra att användare kopplas bort. Många medlemsstater har nu gjort detta. Enligt en sammanställning som kommissionen har gjort satsar 20 medlemsstater tillsammans omkring 35 miljarder kronor på att mildra prischocken för sina medborgare.
Men i kriser, visar erfarenheten, faller det sig också naturligt för många att stegra sina förväntningar på att EU borde gripa in. Ett förslag som har förts fram av bland andra Spanien och Frankrike är att EU-länderna gemensamt borde köpa in gas som kan användas när det uppstår brist på marknaden.
Krisen väcker också potentiella stridsfrågor till liv. En sådan är synen på kärnkraft, där ett flertal länder har påpekat att den behövs både för omställningen till fossilfri energi och för att minska EU:s importberoende. Trots allt tal om att EU ska utveckla ”strategisk självständighet”, det vill säga ha förmåga att styra sitt eget öde, innebär beroendet av gas från Ryssland att unionen är exponerad för påtryckningar och prisökningar.
En annan tvistefråga är utsläppshandeln inom ETS-systemet. Även om EU-kommissionen menar att de stigande gaspriserna spelar betydligt större roll för elprisökningen, bidrar det stigande priset för utsläppsrätter till att elen blir dyrare. Mellan januari och september fördubblades priset för att släppa ut koldioxid inom EU. Flera länder påpekar denna koppling och vill göra ETS mer ”flexibelt”. Lettland har också varnat för att utvidga utsläppshandeln till bygg- och transportsektorerna.
Även om stigande elpriser just nu är en upplevelse som delas över Europa, är slutsatserna som dras av upplevelsen alltså högst olika. Det kan kanske inte kallas en politisk kris – men helt klart är att elpriserna även bidrar till att sätta unionens sammanhållning på prov.
Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. för KD i Region Kalmar län.