EU:s återhämtning väntas gå betydligt långsammare än USA:s och Kinas. Enligt Internationella valutafondens prognos kommer Kinas ekonomi att växa med 23,4 procent mellan 2019 och 2023, och USA:s med 7,8 procent. EU-ländernas ekonomi kommer däremot bara att vara 4,1 procent större 2023 än den var 2019.
Dessutom väntas skillnaderna inom Europa växa. Detta kommer att ställa sammanhållningen på väl så svåra prov. Polens ekonomi väntas redan i år bli större än vad den var 2019. Italiens ekonomi, däremot, väntas inte ha vuxit förbi 2019 års nivå förrän tidigast 2023. Även för Spanien, Frankrike och Grekland väntas tillväxten gå i maklig takt.
Orsakerna till skillnaderna är flera. Vissa länder har tvingats ta till striktare coronarestriktioner än andra. Vissa länder har en ekonomisk struktur – med beroende av turism, till exempel – som drabbas hårdare av pandemihanteringen än andra. Vissa länders sätt att styras fungerar också mer effektivt än andra.
Men tillväxtmönstret förstärker också redan existerande skillnader och spänningar inom unionen. ”Länderna som har drabbats hårdast av pandemin är också de länder som redan kämpade med låg tillväxt och hög skuldsättning”, skriver tankesmedjan International Institute for Strategic Studies, IISS, i en analys.
”Den ekonomiska chocken som orsakades av pandemin har ökat underliggande samhällsspänningar”, skriver IISS, ”med potentiellt långvariga konsekvenser för social och politisk stabilitet.” Länderna i det som kallas EU:s södra periferi – Grekland, Spanien, Italien, Portugal – hade inte hunnit återhämta sig från den förra ekonomiska krisen, finanskrisen 2008, innan de förra året hamnade i den djupaste formen av coronakris.
Under den akuta delen av coronakrisen har mycket av den politiska energin riktats inåt. De enskilda staterna har framstått som huvudaktörerna. EU har på det område där unionens uppgift har varit tydligast, att köpa in och fördela vaccin, framstått som ett misslyckande.
Men i takt med att vaccineringen når större delar av befolkningen, att smittspridningen kommer under kontroll och att ekonomierna kan öppnas återuppväcks rimligen också frågor omkring tillväxt, konkurrenskraft och solidaritet på europeisk nivå. Med de konflikter i unionen som fanns redan före coronakrisen är det inte långsökt att befara att även spänningarna växer med ekonomin.
Daniel Braw är utrikesdebattör.