USA företräddes av vicepresidenten Kamala Harris som underströk att den amerikanska regeringen är fortsatt inställd på att stödja såväl sina allierade i Europa som Ukrainas kamp för bevarad självständighet. Tyvärr talar Harris mer för det demokratiska partiet än för hela det amerikanska etablissemanget.
En talesperson för det republikanska partiet menade att USA:s stora uppgift just nu är att freda sin södra gräns mot Mexiko. Något som han menade att européer borde ha förståelse för då i stort sett alla europeiska länder just nu på olika vis försöker att minska immigrationen. Och den republikanske senatorn J.D. Vance sa att Ukraina skulle komma att behöva ge upp land i utbyte mot fred.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var märkbart irriterad över att inte få hjälp med vapen och ammunition. ”Diktatorer tar inte semester”, påminde Zelenskyj. Natos generaldirektör Jens Stoltenberg tryckte på att det var avgörande att USA faktiskt levererade vad de lovat.
Ur ett europeiskt perspektiv är kriget i Ukraina en konflikt med Ryssland. Ur amerikanskt perspektiv är det ryska anfallet en del i ett nytt kallt krig där den verkliga motståndaren är Kina. Putin skulle inte kunna fortsätta utan Kinas stöd och den största risken i kriget ligger i att Kina engagerar sig mer. USA spelar på en större spelplan än de europeiska länderna.
Förra året talade man mer om kriget som en enskild konflikt mellan två länder med en komplicerad gemensam historia. Då var det bara Estland som varnade för att kriget för Putin bara är ett första steg. Nu ser fler europeiska ledare överfallet på Ukraina som ett led i en rysk plan för att återupprätta Moskvas dominans i östra Europa. Till exempel varnade Danmarks statsminister Mette Frederiksen för att Ryssland inom några år kan vara starkt nog för att våga angripa Natoländer.
Tyskland verkar motvilligt och långsamt axla rollen som en säkerhetspolitisk ledarnation. Förbundskansler Olaf Scholz lovade att landet skulle nå Natos mål om att lägga två procent av BNP på försvaret i år. Hans försvarsminister Boris Pistorius fyllde i att Tyskland inom några år kan komma att satsa 3,5 procent av BNP på försvar. Sett ur ett lite längre historiskt perspektiv är det faktiskt snabba förändringar som just nu sker i europeisk säkerhetspolitik. Men för det ukrainska folket upplevs det förstås som ytterst långsamt.
Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.