EU inför ett vägskäl – reglera mer eller låta bli

EU vill i allt fler frågor detaljstyra det som tidigare varit lokala beslut. Den egna närhetsprincipen åsidosätts alltmer.

Vi står inför ett vägskäl där EU vill gå mot ökad central reglering. Är det vägen för oss?

Vi står inför ett vägskäl där EU vill gå mot ökad central reglering. Är det vägen för oss?

Foto: Hasse Holmberg/Montage

Krönika2021-07-03 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Enligt den ska beslut fattas så nära medborgaren som möjligt och EU får lagstifta endast inom sex bestämda områden.

Efter Brexit borde EU vara än mer försiktigt i sina beslut, då fler länder kan följa Storbritanniens exempel. Kommissionen gör dock tvärtom och tar beslut i ämnen som bäst lämpar sig för medlemsstaterna att besluta om. Det är alarmerande. 

Det gäller en rad olika ämnen som till exempel vapenlagstiftning, jakt och skogsbruk. Det här är alla områden där en enhetlig lagstiftning över alla EU-länder inte fungerar på grund av de radikalt olika förutsättningarna.

Vad gäller vapenlagstiftningen har vi vapendirektivet färskt i minnet. Det sades behöva en uppdatering för att stävja terrorbrott efter de fruktansvärda dåden i Paris 2015. Men direktivet kommer aldrig att hindra terrorbrott eftersom det endast detaljstyr legalt vapeninnehav. 

Och varken terrorister eller gängkriminella bryr sig om vilken vapenlagstiftning de bryter mot när de skjuter för att döda med illegala vapen. 

Vapendirektivet skulle harmonisera den inre marknaden var det sagt för att rättfärdiga att EU ens lagstiftade inom området. Men med de diametralt olika implementeringarna som länderna gjort har det snarare bidragit till ökade skillnader. 

Kommissionen fick heller inte igenom sin originalidé, som var att helt förbjuda halvautomatiska vapen. Därför petades detta in i en helt annan lagstiftning, den som reglerar import, export och transit av skjutvapen inom EU. Texten som nu är ute på remiss vill klassa halvautomatiska vapen som krigsmateriel vilket förbjuder dem för civilt innehav. 

I början av året antog unionen ett fördrag som förbjuder jägare att vistas inom våtmark med en hagelpatron på sig. Det lovvärda anförda syftet var att skydda andfåglar från bly, men 23 medlemsstater, därav Sverige, har redan förbud att använda blyhagel över våtmark. Ändå valde EU att göra det ännu svårare för jägare.

Nu ligger ett förslag att förbjuda all blyammunition på bordet. Det är bara ett försök att begränsa jakt och sportskytte eftersom bly i fast form inte lakas ur. Och vore man verkligen bekymrad över bly i fast form, finns det i både nedgrävda gamla telefonkablar och på slagfält från världskrigen att ta hand om först. 

Vad gäller skogsbruk har kommissionen inte lagstiftningsprivilegiet, men har valt att styra bakvägen genom att anse att medlemsländerna endast har bestämmanderätt i det fall EU inte väljer att reglera. Givetvis väljer EU att reglera.  

I förslaget till ny skogsstrategi vill kommissionen detaljstyra skogsbruket. Det handlar exempelvis om att förbjuda kalhyggen, att bestämma vad skogsägaren måste göra med stubbarna efter avverkning samt att styra vad man får använda trä till. Bland annat anser EU att vedeldning ska undvikas. 

Lägg till att EU, i ett försök att få den biologiska mångfalden att återhämta sig, ville klassa 10 procent av alla medlemsländers yta som strikt skyddad och där förbjuda bland annat jakt och fiske. Detta på de totalt felaktiga grunderna att orörd natur per automatik ger bättre mångfald eller att jakt och fiske skulle vara skadligt för naturen. Lyckligtvis stoppades detta förslag tack vare massiva protester från jägare runt om i Europa. 

Inom samma område har EU riktat kritik mot Sverige över implementeringen av direktivet som reglerar miljöfarliga verksamheter. Det får konsekvenser för skogsbruket när regeringen nu vill skärpa reglerna för husbehovstäkter av grus på egen mark. Merparten av skogsbilvägarnas underhåll sköts i dag med hjälp av små täkter där man tar några skopor grus för att laga hål i vägen. 

I dag behövs enbart samråd med ansvarig myndighet för en husbehovstäkt, vilket i klartext betyder att man kan påbörja täkten utan förprövning. Förslaget innebär att täkterna beroende på sin storlek blir antingen anmälnings- eller tillståndspliktiga. Detta leder till ökade utsläpp, ökade kostnader och ökad administration. 

Listan på vad EU detaljstyr helt i strid med närhetsprincipen, ofta utan konsekvensanalys, kan göras mycket längre. 

Att unionen sprider sin makt och tar över allt fler områden är olyckligt men inte oundvikligt. Det sker eftersom regeringen låter det ske. Regeringen borde sätta ned foten och stå upp för våra svenska specificiteter, vår allemansrätt och vår äganderätt. Vapenlagstiftning, jakt och skogsbruk är exempel på frågor som inte ska skötas på EU-nivå.