Vad är egentligen problemet med typiska könsroller? Jo att det begränsar människors valmöjligheter och i förlängningen deras möjligheter att leva sina liv i dess fulla potential.
Detta, ganska självklara, tänker jag på när jag läser artikeln ”Dags för branschen att gå från ord till handling mot sexismen i skogen” (DN 22/2). I artikeln berättar Anna Schyman, som är utbildad skogsvetare, om sina erfarenheter av skogsbranschen som är långt från jämställd.
”Flickor och skogsmaskiner – det här är paradiset”, skrev den tyska maskintillverkaren Ponsse på sociala medier i samband med att bilder från företagets kalender för år 2020 publicerades.
Kalenderns omslag pryddes av en lättklädd kvinna som gränslar en traktor.
I samband med kalenderns publicering under hösten 2019 blossade en debatt om förhållandena för kvinnor inom skogsbranschen upp. Skogsstyrelsens generaldirektör, precis som flera stora skogsbolag, tog kraftigt avstånd från kalendern.
Nyks, Nätverket för kvinnor i skogsbranschen, som Anna Schyman sitter i styrelsen för, gav i ett debattinlägg stark kritik åt den typ av sexistisk reklam som väggkalendern gav exempel på och pekade på de negativa konsekvenserna av sexistiska attityder inom branschen.
Debattartikeln fick hundratals kommentarer från män som var upprörda över att de inte fick ha sin kalender ifred.
Höstens kalenderdebatt har lagt sig, men behovet av att göra något åt den ojämställdhet som råder inom skogsindustrin kvarstår.
Kvinnor utgör bara en femtedel av de anställda inom branschen och de tjänar betydligt mindre än män som utför samma arbete. Enligt Anna Schyman är det inte ovanligt att kvinnor som arbetar som virkesinköpare möts av sexistiska kommentarer i kontakterna med skogsägare.
När nu drygt två år har gått sedan MeToo-uppropen kan vi konstatera att en viktig effekt av rörelsen är att kvinnors förhållanden inom ett stort antal branscher har uppmärksammats.
Detta arbete får inte tappa fart och förhållandena inom de branscher som är mest mansdominerade får inte bli skyddade verkstäder för begränsande könsroller.
Här kan IF Metall-ordföranden Marie Nilssons arbete för ökad jämställdhet inom industrin framhållas.
Att Skogsstyrelsens generaldirektör uttalat sig skarpt mot den sexistiska reklamen och om behovet av att öka jämställdheten i branschen är en god start.
Vad det handlar om är helt enkelt att krafttag måste till för att frågan om kön inte ska spela in i beslutet om vilken bransch någon väljer.