Industrin har bland annat utvecklat digitaliserade valideringssystem både för gymnasiets yrkesprogram och för den eftergymnasiala marknaden, och de första genomfördes redan 2006. Proven är billiga, tillförlitliga och neutrala i förhållande till utbildarna och går snabbt att göra. Resultatet lämnas omedelbart.
Frågorna i sådana prov är många och datorn gör ett slumpmässigt urval. Det innebär att provtagare kan sitta bredvid varandra under provet. Frågorna omfattar både övergripande frågeställningar och detaljkunnande. Det spelar igen roll hur, var och när man har lärt sig utan bara vad man kan. Samma prov kan användas för att validera vuxnas kunskaper.
Frågorna i yrkesproven skrivs av personer med yrkeserfarenhet och granskas av ett stort urval specialister. Om skolans yrkesprogram använde existerade valideringssystem, skulle skolan automatiskt bli mer relevant för både elever och arbetsgivare. Lärarna skulle inte behöva sätta ihop prov, elever skulle kunna testa sig flera gånger, och metoden är rättssäker för eleverna.
Liknande prov skulle kunna utgöra huvuddelen av grundskolans och gymnasieskolans prov och kunna kompletteras med muntliga delar och uppsatsskrivning. Digitala prov sätter fokus på kunskap. Det blir ingen diskussion om glädjebetyg. Vid intagning till högre nivå vet den mottagande nivån vad betyget står för.
Det går att erbjuda pålitliga prov för hela landet också i ämnen med få elever. Systemet skulle bli billigare än dagens. För att införa sådana prov behöver dock kursplaner preciseras och instruktioner ges om hur mycket betyg får avvika från skrivningsresultatet.
Skolans värld släpar efter industrin. Ändå finns redan rutiner inte bara i industrin utan också i skolor i andra länder och vid Myndigheten för yrkeshögskolan. Personer med inblick industrin ser med viss förvåning att utbildningsminister Anna Ekström (s) förhalar införandet av digitaliserade och centralt rättade prov. Trögheten kan uppfattas som att utbildningsministern inte vill ha bevis på skillnader i resultat mellan olika elever.
Samtidigt ska man veta att snedvridning av politiska skäl kan ske också med digitala prov om provfrågor eller rättning anpassas för att utjämna skillnaderna i resultat. Frågan om digitala prov belyser därför att politiker kan använda utbildningsväsendet för annat än utbildning.
Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet.