Därför ler Putin åt tyskt valresultat

Det blev som väntat en storseger för ytterkanterna i helgens delstatsval i östra Tyskland.

Björn Höcke, regional ledare för Alternative für Deutschland, är en extremist i ordets sanna bemärkelse.

Björn Höcke, regional ledare för Alternative für Deutschland, är en extremist i ordets sanna bemärkelse.

Foto: Jens Meyer/AP/TT

Krönika2024-09-05 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Det blev även ett förkrossande nederlag för regeringspartierna SPD, De gröna och liberala FDP. Högerradikala Alternative für Deutschland (AfD) blev största parti i Thüringen och näst störst i Sachsen. Vänsterradikala Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) kunde också glädjas åt goda valresultat. Inte minst med tanke att på att rörelsen inte ens är ett år gammal.

De båda partierna dömer kategoriskt ut varje form av samarbete, men delar uppfattningen om att en “förhandlad fred” med Moskva måste till oaktat konsekvenserna för Ukraina, och att gasleveranserna från Ryssland ska återupptas. Det finns tyvärr starka sympatier för detta i den här delen av Tyskland. Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer (CDU) har också sagt att han vill se “diplomatiska lösningar” och kritiserat Berlins militära stöd till Ukraina.

Nu väntar en tid av sonderande, följt av förhandlingar. Inget parti kommer dock att vilja ha med AfD att göra. Särskilt inte i Thüringen. Den regionala ledaren för AfD, Björn Höcke, är en extremist i ordets rätta bemärkelse och visar noll intresse för att vilja samarbeta. Trots att det annars hade varit ett väl valt tillfälle att sätta bilden av AfD som ett parti som vill ta ansvar.

Fast ju större AfD blir, desto mer radikaliserat blir dess ledarskikt. De moderata krafter som en gång fanns i partiet är borta sedan flera år. Allt annat än underkastelse från övriga partier, särskilt CDU, skulle ses som ett nederlag. Konfliktnivån i tysk politik lär bara stiga framöver.

Utvecklingen i Tyskland går därmed i rakt motsatt riktning jämfört med övriga Europa. I Italien tonade Georgia Meloni ned sin retorik när hon blev premiärminister. I Frankrike försöker Marine Le Pen att framstå så statsmannamässig som möjligt. I Sverige har SD sedan flera år slipat ned de vassaste kanterna.

Den stora vinnaren, för stunden, är Sahra Wagenknecht. I både Sachsen och Thüringen är koalitioner där CDU och BSW ingår sannolika. Wagenknecht har sagt att hon kan kompromissa kring det mesta, förutom minskat stöd till Ukraina och utstationeringen av amerikanska långdistansrobotar i Tyskland.

Även om delstater har litet att säga till om i utrikesfrågor kan ett samarbete mellan kristdemokraterna och yttervänstern, en mening som för bara något år sedan lät absurd, tyvärr visa vart den tyska utrikespolitiken är på väg. Inte undra på att Putin är nöjd.

Erik Thyselius är skribent och utrikesdebattör.