Skolan är ett ämne jag ofta återkommer till som skribent. Min erfarenhet av att jobba som lärare i över tio år, präglar naturligtvis mina texter. Men jag skriver även om allehanda frågor där jag inte har någon särskild expertkunskap, men ändå hoppas kunna bidra med läsvärda resonemang.
Så måste det offentliga samtalet föras. Vi behöver lyssna på de med sakkunskap men sedan förstå att det finns ideologiska vägval samt målkonflikter som ska hanteras.
När någon har en annan syn än vi själva, bör vi inte utgå från att personen drivs av illasinnade motiv. I stället kan vi för det mesta räkna med att vederbörande vill väl, men har landat i en annan slutsats om vad som är gott och hur vi når dit.
Vill man lyckas med opinionsbildning är detta en nödvändig insikt. Ytterst få ändrar åsikt om de får höra att de är idioter eller onda. I stället är det genom att ta fasta på det vi kan enas om, som vi kan få någon att ändra ståndpunkt kring hur vi sedan ska gå vidare.
Här har många av de som engagerar sig i skoldebatten något att lära. När de som försvarar förekomsten av aktiebolag i skolans värld avfärdas som köpta — alltså korrumperade — skapas inte goda förutsättningar för en konstruktiv debatt.
När vi diskuterar skolsystemet måste vi förstå att det är en fråga som genomborras av ideologiska skiljelinjer. För vissa är valfrihet ett värde överordnat allt annat. För andra behöver det balanseras mot sådant som samhällelig sammanhållning, exempelvis genom att skolan betraktas som ett integrationsverktyg. En fråga som ”vem är skolan till för” kan förefalla enkel men öppnar för svåra avvägningar.
Vad kan vi då enas om? Jo, att kunskap är viktigt. Därför är den fundamentala frågan vilken kunskapssyn som präglar skolan. Vad är det barn behöver lära sig — och hur? Lär sig elever bäst genom att googla fram wikipediaartiklar och klippa ihop till egna arbeten. Eller är det genom traditionell undervisning med tydliga kursplaner, tryckta läroböcker och där läraren är en auktoritet som lyssnas på. Är det lärarens uppgift att undanröja allt som är svårt, eller ska föräldrar lära sina barn att framgång kräver uppoffring.
Diskussioner om sådant som glädjebetyg, elevsammansättning eller driftsformer måste bottna i föresatsen att värna skolans kunskapskultur. Men det som borde vara utgångspunkt blir på sin höjd ett sidospår och vi går vilse. Därför får skoldebatten bakläxa.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.