Johan Lindholm, ordförande för Byggnads, villse statliga stöd för att rädda byggarbetarna kvar i branschen.
Du är här tidigare än vanligt, sa jag till en annan pappa som för ovanlighetens skull hämtade sitt barn samtidigt som jag i skolan en dag. Ja, jag kan flexa en del nu, förklarade han och jag svarade att det lät ju sympatiskt. Tyvärr visade det sig bero på att han arbetar på ett medelstort företag i byggbranschen och den nyfunna friheten berodde helt enkelt på brist på arbete. Många av hans arbetskamrater hade nyss blivit varslade och något större hopp om en snar förbättring fanns inte över huvud taget.
Situationen är långt ifrån unik utan verkar prägla hela branschen. Byggandet har minskat drastiskt de senaste åren. Enligt Statistiska centralbyrån inleddes 2021 byggandet av 67 645 nya bostäder, vilket var i nivå med vad Boverket anser behöver byggas varje år fram till 2030. Prognosen för i år ser dock väsentligt annorlunda ut. Under 20 000 nya bostäder väntas börja byggas. På tre år har byggandet av bostäder alltså minskat med 70 procent.
Konkurserna och varslen i byggbranschen har nu börjat öka och det är väl givet denna bakgrund inte att undra på. I takt med att tidigare påbörjade projekt blir färdiga och färre nya tillkommer minskar behovet av personal och byggföretag i sin helhet. Och det kan få långtgående konsekvenser.
Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm säger till Dagens Nyheter att han är orolig för att branschen kommer att tappa erfarenhet och kompetens på en permanent basis. Det var precis det som hände under finanskrisen på 1990-talet och Lindholm ser ingen anledning till att en sådan sammandragning inte skulle hända nu också.
Effekten av detta skulle bli att branschen inte kan växla upp när konjunkturen vänder och byggandet åter vill öka. Byggarbetarna som har lämnat branschen har då skaffat nya jobb i andra branscher. Även om byggbranschen krisar finns det många branscher som fortfarande skriker efter folk. Kompetenta vuxna med hög arbetsmoral och ombildningspotential är förhållandevis eftertraktat.
För de enskilda som berörs är förstås en låg risk för utdragen arbetslöshet väldigt positivt. Men om byggandet bromsas upp under många år framöver kan det bli väldigt kännbart för samhället i stort även om det inte resulterar i omfattande arbetslöshet.
Byggbranschen, både fack- och arbetsgivarsidan, efterlyser därför politiskt agerande för att rädda branschen. I stort handlar det om att underlätta finansieringen av byggande samt att minska trösklarna för privatpersoner att vilja bygga. Åtgärderna som efterfrågan sträcker sig således från statligt byggstöd till sänkt amorteringskrav.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är mer än villig att göra allt för att få bukt med inflationen. Men några riktade stöd lär det inte bli fråga om.
Regeringen planerar dock inga särskilda åtgärder. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) förklarar för DN att det viktigaste regeringen kan och bör göra är att få bukt med inflationen. 2024 kommer att bli ett tufft år, säger hon och pekar också på att taket för rotavdraget har höjts från 50 000 till 75 000 kronor. Dessutom har regeringen tillsatt två utredningar för att se över en höjning av bolånetaket samt nivån för amorteringskravet.
Att Svantesson och regeringen inte vill återuppliva byggstödet är förståeligt. Det har prövats tidigare och innebär främst att pengar delas ut till byggen som ändå hade blivit av. I praktiken fungerar ett sådant stöd mer som en bonus till redan framgångsrika byggherrar i storstadsregionerna snarare än att faktiskt stimulera ökat byggande i hela landet.
Regeringen har också helt rätt i att det är inflationen som är det stora, underliggande problemet. Så länge man inte lyckas lösa det kommer byggbranschens underliggande problem – svikande efterfrågan och problem med finansieringen – bara att förvärras. Att det bör stå i fokus är därför fullt rimligt.
Likafullt är branschens oro värd att ta på allvar. Men det är många som behöver stöd, inte minst regionerna och sjukvården. Nyligen sa statsminister Ulf Kristersson (M) i TV4:s Nyhetsmorgon också att ingen i sjukvården ska behöva sägas upp. Givet hur vanskött många regioners ekonomi är det ett tämligen stort potentiellt åtagande. Den enkla sanningen är att inget av de politiska blocken hade valt att prioritera byggbranschen framför vården.
Det enda ljuset i denna mörka lägesbild är att inflationen trots allt är på väg åt rätt. Förhoppningsvis börjar räntorna snart att följa efter nedåt. När det händer kommer efterfrågan att öka igen. Frågan är bara hur många byggarbetare som kommer att finnas tillgängliga då.