Den 22 mars hade det delats ut 7,26 doser per 100 människor i Ryssland, att jämföra med 113,17 i Israel och 45,22 i Storbritannien. Till och med EU vars långsamma och problemdrabbade vaccinationskampanj har varit något av en besvikelse har kommit längre. Då godkändes ändå Sputnik för användning långt innan andra vaccin var aktuella.
I internationellt perspektiv är Sputnik V mer av en framgång. Vaccination med Sputnik har påbörjats i ett stort antal länder, däribland Argentina, Bolivia och Paraguay. Sputnik har varit en del av Serbiens vaccinationskampanj, och ska även börja produceras i landet.
Men mest politiskt laddat är att även Ungern och Slovakien har godkänt och köpt in Sputnikvaccin. Två EU-länder har på detta sätt gått vid sidan om den gemensamma upphandling och fördelning som har varit strategin från unionens sida.
”Sidoavtal vid sidan av EU-upplägget skadar solidariteten”, skriver Joanna Hosa och Tara Varma vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations i en analys. ”Det finns också en oro över hur Ryssland kan komma att använda sitt vaccininflytande för att fortsätta att underminera denna solidaritet när EU fortsätter att sträva efter att komma fram till en gemensam politik gentemot Ryssland.”
Även för andra medlemsländer innebär dock det ryska alternativet något av en utmaning. Att erkänna behovet av Sputnik innebär ett erkännande av att den europeiska produktionen inte räcker. ”Vi har absolut inget behov av Sputnik V”, sa EU-kommissionären Thierry Breton nyligen till Reuters. ”Vi har helt klart kapacitet att leverera 300-350 miljoner doser fram till slutet av juni och därför kommer vi att kunna nå immunitet över hela kontinenten fram till 14 juli.”
Andra är mindre säkra på detta. Tyskland, exempelvis, driver på för att EU-kommissionen ska köpa in Sputnik. EMA har nu också börjat granska vaccinet för ett eventuellt godkännande.
Paradoxen är att Sputnik V, som beskrivs som ”ett vaccin för hela mänskligheten” och samtidigt bidrar till att utrikespolitiska mål uppnås, möter ett så svalt mottagande i Ryssland. Enligt opinionsinstitutet Levada Center är bara 30 procent av invånarna i Ryssland redo att låta sig vaccineras med Sputnik V, och i åldrarna 18-39 säger hela 75 procent nej. Även bland personer som är rädda för att få coronaviruset är det en minoritet som vill vaccineras med Sputnik V. Till det primära målet med vaccinet, att skydda den egna befolkningen, är det med andra ord långt kvar.
Daniel Braw är fristående utrikesdebattör.