Blir bara färre självmord om vi förstår grabbarna

Hundra tusen Svenskar, eller två Luleå, försökte ta livet av sig 2022. Knappa 1 666 avled till följd av detta. Detta ger ett snitt för riket på 17,4 fullföljda självmord per 100 000 invånare.

Ska vi få ned antalet självmord måste vi göra mer för att förstå och fånga upp unga grabbar.

Ska vi få ned antalet självmord måste vi göra mer för att förstå och fånga upp unga grabbar.

Foto: Goran Horvat/Pixabay

Krönika2023-03-25 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Norrbotten låg högre med 22,7 och endast Jämtland med 22,9 och Västernorrlands län med 25 hade högre förekomst av självmord.

Självmordsförsök är vanligare bland kvinnor än bland män men de senare står för merparten av dödsfallen. Två tredjedelar av de som avlider till följd av självmord är män medan det omvända gäller dem som får vård efter självmordsförsök. Skillnaden mellan könen är störst i åldersgruppen 10-19 år där fyra gånger fler flickor än pojkar vårdas efter att de försökt ta sitt liv.

Det totala antalet självmord har sjunkit i alla åldersgrupper sedan 1970-talet men det är ändå den vanligaste dödsorsaken bland svenskar oavsett kön i åldern 15-24 och bland män hela vägen upp till 44 års ålder.

Vad kan man dra för slutsatser av statistiken?

Den visar tydligt att det finns en skillnad mellan män och kvinnor. Självmordsförsök är vanligare bland den kvinnliga delen av befolkningen, men det är männen som dör. Männen på landsbygden. Självmord är vanligast i Västernorrlands, Jämtlands, Norrbottens, Dalarnas och Värmlands län.

Maktlöshet är ett ord som återkommer i många undersökningar där man intervjuat dem som försökt ta sitt liv. Känslan av att vara misslyckad skapar en inre dialog där det upplevda misslyckandet ältas så många gånger att det transformeras från en abstrakt tanke till en sanning.

Jag har sett det här på nära håll när jag under flera år jobbade som elevassistent på både mellan- och högstadiet. Grabbar som under flera år i skolan inte lärt sig något annat än att de inte kan lära sig saker.

Det här kallas för inlärd hopplöshet och är, bevisligen, livsfarligt. I skolan i dag råder det mer eller mindre tankeförbud gällande skillnad mellan killar och tjejer. Läroplanen är tydlig i att man i alla led skall motverka traditionella könsroller och öppna upp för att eleverna ska få välja fritt utan att fjättras av normer. Så när killarna väljer träslöjd och tjejerna vill sy ska detta motverkas.

Än värre är den likvärdiga utbildningen som också slås fast i läroplanen. När dessa riktlinjer följs blir det färre och färre grabbar som får det stöd de både behöver och egentligen har rätt till. I praktiken handlar det om att stökiga grabbar blir kvar i klassrum där de inte bara saknar förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningenutan också försämrar möjligheterna för hela klassen att lära sig.

På samtliga skolor jag har arbetat har möjligheten för dessa killar att bli gymnasiebehöriga ökat för varje avsteg engagerade lärare och rektorer har tagit från läroplanen. Det är inte rimligt att lärare ska behöva bryta mot lagen för att de ser att den trasar sönder självkänsla och framtidsutsikter för de grabbar som inte passar in.

För det är inget fel på det här killarna. De har alla förutsättningar för att bli goda, självständiga samhällsmedborgare men för att ta sig dit behöver de ta en lite annan väg och deras lärare behöver helt andra verktyg för att hjälpa ungdomarna att ta sig helskinnade genom högstadiet.

Det handlar om tydlighet. Tydliga mål, tydliga verktyg och tydliga gränser. För om inte gränserna sätts i hemmet och skolan så kommer de sättas av någon annan. Gränslöst beteende får större konsekvenser ju äldre man blir.

Skolan har en stor del i det självmordspreventiva arbetet. För grabbarna på landsbygden behöver vi dock göra mer. Lösningen låter sig inte beskrivas enkelt. Men kanske kan vi ta ett litet steg mot en bättre miljö genom att prata med varandra.

När vi pratar måste vi också låta grabbar prata med grabbar. Jag är en bit över 40 nu men nog känner jag igen mig i dampungarna jag träffar på högstadier runt om i landet. Språket kan uppfattas som grovt, men ibland är det grovheten i språket som indikerar hur mycket de tycker om varandra.

Det finns många sätt att säga “jag älskar dig”. Man kan säga åt någon att köra försiktigt, man kan skratta, se kompisen i ögat och häva ur sig ord som för den oinsatte låter som en kränkning. Men för oss som suttit där i uppehållsrummet med blåmärken på axeln och en stundande kvarsittning vet vi att det kan betyda något helt annat.

Den könsordstäta förolämpningen är kod och betyder “Grabben. Jag älskar dig – och du vet att jag har din rygg oavsett vad.”

Den vetskapen kan vara en liten byggsten i att förebygga självmord.