En ung flicka som plöjer hela serien om Kulla-Gulla, kommer att minnas att det är bättre att bära några vedträn i taget och hellre gå flera gånger. I en samtid där unga flickor ofta blir överväldigade av det de ser som omvärldens krav, är detta god kunskap att ha med sig från början.
En ung pojke som läser De tre musketörerna lär sig att sätta sig själv åt sidan och ge allt för ett högre syfte. I vår individualistiska samtid med självförverkligande som mål och det egna jaget som högsta auktoritet är detta verkligen inte att förakta.
Alla dessa tidiga läsupplevelser bär vi sedan med oss genom livet. Vi tar fram dem och vänder och vrider på dem när omständigheterna är de rätta. Vissa idéer förkastar vi, andra värnar vi. Men de är en del av oss.
Den satsning som regeringen nu gör på läsning är mer än välkommen. Kanonutredningen är del av detta, ett verktyg för bildning och en påminnelse om var vi kommer ifrån. Men nu har man även presenterat en ny satsning på skolor. Planen är fler bemannade bibliotek, fokus på läroböcker snarare än skärmar - och mer skönlitteratur i skolan! Det är lite som att vrida klockan tillbaka till en tid då människor faktiskt läste mer.
Dessa satsningar är naturligtvis inte saliggörande av sig själva. Man kan inte luta sig tillbaka och tro att staten ska kunna lösa problemet på samma sätt som man löser problem som är rent logistiska. Utan läsning går nästa generation framåt helt enkelt lite dummare än den föregående. Detta är hela samhällets angelägenhet för att inte bli en nationalekonomisk katastrof och kräver därmed allas vårt engagemang. Särskilt föräldrar måste orka att efter en lång arbetsdag ta fajten och styra bort sina barn från skärmar och i stället sitta och traggla text med dem. Högläsa för dem. Se till att det finns böcker hemma, både sådana som intresserar barnen här och nu, men också de som man hoppas blir det nästa steget. Nelly Rapp och Lasse-Maja idag kanske blir Harry Potter och Agatha Christie i morgon? Som i sin tur leder vidare till grekiska dramer och keltiska myter?
En oväntad bonus när man sitter där, kanske en regnig och mörk torsdag i november, när man egentligen inte alls orkar sitta och högläsa för barnen, att det helt plötsligt händer! Man ser sin egen läsupplevelse överföras till nästa generation. Och då är det nästan som att man upplever den igen. Fast bättre.
Catta Neuding är fri skribent.