Det är C:s Rickard Nordin, energi- och klimatpolitiska talesperson, som i en intervju med SR (20/12) ställer sig kritisk till att Försvarsmakten ofta säger nej till nya vindkraftsbyggen. Enligt en överenskommelse med regeringen har Försvarsmakten därför fått i uppdrag att se över om det går att villkora tillstånd för vindkraft, i stället för att säga blankt nej.
Det är inte fel i sig att undersöka om det går att få till kompromisser mellan olika intressen. Men symtomatiskt i sammanhanget är att det självklara i att försvaret av riket ska stå tillbaka.
Att stora turbiner som är mer än hundra meter höga kan vara ett störningsmoment är egentligen inget konstigt. För Försvarets del innebär det flera problem. Vindkraftverken inkräktar till exempel på lågflygningsområden som finns i Norrbotten och Småland. Bladen på vindkraftverken reflekterar radiovågor och radar och kan därför utgöra en risk om de är nära flygbaser. Dessutom är varningsljusen på kraftverken energisnåla och därmed svåra att upptäcka med bildförstärkare i mörker.
Vindkraftverken är därför ett hot mot totalförsvarets personal, inte bara i kris och krig, utan även i vardagen för till exempel ambulansflyg och sjöräddning. Och problemen kommer inte att minska i takt med att vindkraftverken blir allt högre och större. Lagarna som kringgärdar vindkraften togs ju fram när kraftverken var betydligt mindre.
Uppdraget till Försvarsmakten kommer bara ett par månader efter att regeringen tillsatte en utredning om det kommunala vetot, som också beskrivs som ett hinder mot vindkraftsutbyggnaden. Det är tydligt att den politiska viljan fortfarande står bakom just vindkraften, även efter att elcertifikatsystemet börjar fasas ut. Elcertifikaten har under lång tid finansierat den snabba utbyggnaden av vindkraften. Men nu är kraftslaget egentligen tillräckligt effektivt för att bära sig självt ekonomiskt, utan politiska genvägar.
Att vindkraften krockar med många andra intressen borde ses som en naturlig begränsning, precis som att kärnkraften genererar avfall. Alla kraftslag borde användas inom sina egna ramar, vilket sammantaget innebär att vi får en gynnsam mix i elsystemet. Vindkraften kan då leverera el när det blåser, medan den planerbara vatten-, värme- och kärnkraften kan täcka upp för resten. Men samhällsintresset att bygga fler vindkraftverk är inte så stort att det trumfar intresset av ett fungerande luftförsvar.
Det finns ju faktiskt flera sätt att producera el, men bara ett försvar.