I syfte att skydda demokratin är de svåra att ändra. Nu vill grundlagskommittén ytterligare förstärka reglerna för hur grundlag ska kunna ändras (SOU 2023:12).
Att våra grundlagar är viktiga vittnar debatten om koranbränningar som uppstått i dyningarna från förra årets upplopp vid denna tiden. Efter det att Rasmus Paludan brände en koran i Jönköping den 14 april 2022 blev det upplopp i Linköping senare samma dag, trots att Paludan hindrades från att där utföra sin planerade koranbränning. De extremt våldsamma upploppen spred sig över flera städer och höll på i tre dagar. Över 300 poliser uppges ha blivit skadade (SvD 7/5-22).
Den efterföljande debatten har handlat om yttrandefriheten och om det är försvarligt att bränna en bok i denna frihets namn eller om det är en provokation som inte ska tillåtas. Ytterligare grundlagar blir relevanta när Polisen i år nekade Rasmus Paludan rätt att anordna koranbränningar utanför Turkiets och Irans ambassader i Stockholm. Förvaltningsrätten i Stockholm slår fast att den grundlagsskyddade mötes- och demonstrationsfriheten medger begränsad rätt att vägra tillstånd och att Polisen därmed inte hade fog för sitt beslut (Dagens Juridik 4/4).
Efter kravallerna startades en namninsamling för att göra koranbränning till ett hatbrott och den fick över 35 000 underskrifter (SVT 21/4-22). När många vill inskränka yttrandefrihet och demonstrationsfrihet och införa blasfemilagar är det viktigare än någonsin att försvara grunderna för vår demokrati. Det är därför välkommet att grundlagskommittén föreslår skärpta regler för hur en grundlag kan ändras.
Riksdagen kan ändra grundlag genom två likalydande beslut med mellanliggande val. Kravet på mellanliggande val behålls i det nya förslaget men en enkel majoritet i riksdagen ska inte längre räcka för att rösta igenom ändringen. I stället krävs att minst hälften av riksdagens ledamöter röstar för i det första beslutet och att minst två tredjedelar av dem röstar för i det andra beslutet. Det blir med andra ord svårare för riksdagen att ändra grundlagen.
Kritiken mot förslaget ligger i att med detta medföljer att allt i de fyra grundlagarna är väsentligt för att skydda demokratin. Det är givetvis inte fallet. Det vore på sin plats att först se över grundlagarna för att se till att reglerna är relevanta. En ordentlig utrensning av det som inte har någon betydelse är på sin plats som exempelvis att trygga rätten till arbete och bostad.
Sedan utröna vilka delar i grundlagarna som är väsentliga för demokratin och se till att de strängare kraven endast gäller dessa. I stället för en modell där det antingen är enkelt eller svårt att ändra grundlagarna vore det på sin plats att stärka skyddet för de delar av dessa som faktiskt handlar om att skydda demokratin.
Att demokratin behöver skydd råder det dessvärre inget tvivel om.