Sverige har det för krig, för att säga det uppenbara, men inte för civila kriser, underströk moderatledaren. Tanken på en färdig lagstiftning för framtida kriser kan verka lockande, men behovet är skenbart.
Det är stor skillnad på krig och kris. Vid ett krigsutbrott reduceras riksdagen till krigsdelegationen, och regeringen får extraordinära befogenheter. Undantag görs från en rad grundläggande rättigheter. Vid krig eller krigsfara står, till skillnad från vid kris, landets existens på spel.
En pandemi, en översvämning eller en skogsbrand är inte tillräckligt för att sätta demokratin ur spel. Redan i dagsläget ger den svenska grundlagen och styrelseskicket möjlighet till snabbhet och flexibilitet. Nya lagar kan läggas fram och passera genom riksdagen på endast några dagar.
En regering sitter alltid på riksdagens nåder. I dag består regeringen av två partier med en knapp tredjedel av riksdagsmandaten. Det är praxis i Sverige att regeringar styr i minoritet. Men det är endast riksdagen som stiftar lagar, vilket ålägger varje regering att söka ett demokratiskt mandat. Ju mer och enklare riksdagen kan kringgås när regeringen uppfattar att det råder kristillstånd, ju mer undergrävs den ordningen.
Coronavirusets spridning har, i motsats till vad den rödgröna regeringen vill påskina, visat att en krislagstiftning är överflödig. Riksdagen har börjat sammanträda med ett reducerat antal ledamöter, och nya lagar genomförs på rekordkort tid. Genom ett historiskt sett mycket långtgående bemyndigande har riksdagen dessutom gett regeringen befogenhet att stänga näringsverksamheter och införa omfattande mötesförbud.
Även den maktförskjutningen kan kritiseras. En svag minoritetsregering ska inte kunna få närmast oinskränkt makt att agera helt efter eget godtycke. Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt, påpekade i nättidskriften Smedjan (8/4) att det i praktiken är svårt att stoppa sådana åtgärder i domstol. Dyra, utdragna rättsprocesser är inte ett effektivt sätt att förhindra godtycke.
De åtgärder som krävs kan genomföras i parlamentarisk ordning. Om krisen väl kräver det, går det alltid att bilda en samlingsregering, så att varje beslut kan förankras brett.
Lockelsen i att vara förberedd är förståelig. För när Sverige väl står inför en kris, manar det till eftertanke kring hur kriser ska kunna hanteras bättre i framtiden. Och visst är det bättre att vara förberedd än oförberedd, men vissa principer är det bäst att inte tumma på.