Vi behöver robusta äldreboenden

Att skydda de äldre var den tydligaste riktlinjen för att minska spridningen under våren, ändå tog sig viruset in på äldreboendena

Socialminister Lena Hallengren (S) meddelade i går att besöksförbudet för äldreboenden kommer att upphöra.

Socialminister Lena Hallengren (S) meddelade i går att besöksförbudet för äldreboenden kommer att upphöra.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2020-09-16 03:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Besöksförbudet som infördes 1 april blev knappast någon mirakelkur, men det lär åtminstone ha gjort viss skillnad. När förbudet upphör 1 oktober blir det en lättnad för många äldre och anhöriga. Men för att glädjen ska bestå måste alla nu ta ännu mer eget ansvar för att inte viruset ska drabba de äldre som hittills lyckats undvika det.

Det egna ansvaret var också en av huvudpoängerna under tisdagens pressträff, där socialminister Lena Hallengren (S) meddelade att besöksförbudet upphävs. Nu är det inte längre bara de boende och personalen som riskerar att bära med sig smitta, utan också anhöriga som kanske inte har träffat sin släkting eller vän sedan i vintras. De anhöriga får inte låta ivern att träffas övervinna ansvaret att stanna hemma om de har symptom.

Samtidigt finns flera goda anledningar till beslutet. Smittspridningen och belastningen på sjukvården har minskat, och nu under hösten blir det också för kallt för många äldre och deras anhöriga att träffas utomhus. Om smittspridningen ökar igen finns det dock anledning att kunna införa lokala eller regionala restriktioner, vilket Folkhälsomyndigheten nu ser över.

Vi har fortfarande inget svar på varför smittspridningen blev så stor på äldreboendena. Regeringen vill lägga skulden på personalens anställningsformer, med det tydliga motivet att bekämpa timanställningar (SVT 7/5). Men om vi ska komma fram till hela orsaken bakom smittspridningen är det viktigt att inte stanna vid regeringens förklaringsmodell.

Något som bör undersökas är till exempel hur mycket äldre på gemensamma boenden har smittat varandra, eller om det funnits goda möjligheter att hålla avstånd. Här kan det finnas betydande fördelar med mindre boenden, eftersom det då finns en naturlig begränsning för hur många som riskerar att smittas. Detta lyftes bland annat av statsepidemiolog Anders Tegnell i våras (SR 18/4). En sådan förklaring går dock stick i stäv med centraliseringen mot färre och större boenden som drivits på av främst Socialdemokraterna.

Även om äldreboendena har lärt sig hur coronaviruset ska hanteras får vi inte nöja oss. Att smittspridningen blev så stor bland de äldre är fortfarande ett underbetyg, och förde med sig många offer. Äldreboendena måste bli mer robusta mot alla former av smittspridning, inte bara mot coronaviruset.