Sverige har kombinerat en stor invandring med en dålig integrationspolitik och konsekvenserna är i dag tydliga. Att det offentliga samtalet tillnyktrat ger ändå hopp för framtiden. Fortfarande finns det dock tabun – ett sådant är återvandring.
Många som invandrat har fastnat i utanförskap och bidragsberoende. Det är en ofri tillvaro där valet att flytta tillbaka till barndomsbygderna bara finns på pappret, givet den svåra ekonomiska situationen. Ett ökat ekonomiskt bistånd till återvandring kan i den situationen möjliggöra ett annat liv.
Sveriges problem beror inte bara på en stor invandring. Men så gott som varje större problemområde har förvärrats av de senaste decenniernas inflöde. En ökad återvandring kommer inte att lösa problemen, men de kommer att bli mindre i omfattning och därmed mer hanterbara.
Redan i dag finns möjlighet att få ekonomiskt stöd från Migrationsverket när man lämnar Sverige. Den som fått avslag på sin asylansökan kan i vissa fall få ett så kallat återetableringsstöd – dels pengar, dels andra stödinsatser. Den som har uppehållstillstånd men frivilligt väljer att återvandra kan få resekostnader betalda men även bidrag i kontanter.
Mot den kostnaden för skattebetalarna måste man ställa priset för att människor år efter år lever i utanförskap i Sverige. Här räcker det inte med att titta på transfereringar i form av exempelvis försörjningsstöd. Även utanförskapets konsekvenser, såsom kriminalitet, måste tas med i kalkylen.
I dag kan den som väljer att avsäga sig sitt uppehållstillstånd förutom ersättning för resekostnader få 10 000 kronor i kontanter. För enskilda är det mycket pengar, men för staten är det en försumbar kostnad. Vi kan vara långt mer generösa i våra återvandringsbidrag.
Om vi dessutom kombinerar piska och morot genom att göra det svenska välfärdssystemet till något man kvalificerar sig in i, skulle vi snart kunna se en markant ökning av personer som väljer att resa åter till sina ursprungsländer. Många av dessa torde vara personer som inte kan eller vill integreras. Genom att återvända får de chansen till en nystart i livet.
I dag är det inte möjligt för personer med svenskt medborgarskap att få ekonomisk hjälp vid återvandring. Det bör ändras. Även i denna grupp kan vi anta att det finns många som med rätt incitament skulle se det som en välsignelse att få återvända till det land de en gång kände sig tvingade att lämna.
Det handlar således inte om att kasta ut någon, utan om att ge människor ett eget val kring huruvida de bäst formar sin framtid här eller i det land där de har sina rötter.
De invandrare som har anpassat sig och lärt sig språket kommer förmodligen i stor utsträckning att stanna, vilket är rimligt. De som på riktigt har gjort Sverige till sitt nya land ska även fortsättningsvis känna sig hemma här.