Veterinärbrist vår nya sommarplåga

Distriktsveterinärerna varnade nyligen för att deras personal kommer att behöva prioritera akut sjuka djur i sommar.

Alla djur har inte sådan tur som den här hunden. Särskilt under sommaren är det många som aldrig får träffa en veterinär.

Alla djur har inte sådan tur som den här hunden. Särskilt under sommaren är det många som aldrig får träffa en veterinär.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2022-06-17 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Samtidigt uppmanade de djurägare att vara beredda att både behöva vänta länge och resa långt för att få tillgång till veterinärvård.

Förra sommaren rådde också veterinärbrist. Och sommaren innan dess. Det har blivit en ny svensk sommartradition. Förra året fylldes nyheterna av skräckhistorier om djur som inte fick vård i tid och dog av sina skador. Ett stort lidande för djur och ägare, men även stora ekonomiska förluster för uppfödare och lantbrukare som förlorar värdefulla djur.

Arbetsgivarorganisationen Svensk djursjukvård menar att det behövs fler utbildningsplatser. Sveriges veterinärförbund hävdar å sin sida att fler veterinärer inte kommer att hjälpa om de inte stannar kvar i yrket, och att det är primärt arbetsmiljö och lönesättning som behöver förbättras. De har onekligen en poäng: enligt en undersökning som förbundet genomförde 2019 anser 70 procent av Sveriges veterinärer att det finns arbetsmiljöproblem på deras arbetsplats. Tre av fyra veterinärer upplever hög eller mycket hög arbetsbelastning och två av tre veterinärer arbetar ofta övertid.

Det rimliga vore att kombinera Svensk djursjukvårds och Sveriges veterinärförbunds förslag och både utbilda fler veterinärer samtidigt som man förbättrar arbetsmiljön. Frågan är bara om det går att rädda situationen innan veterinärbristen blir en veterinärkris.

Ytterst är regeringen ansvarig för denna sammanklappning, eftersom veterinär service är en viktig samhällstjänst. De statliga Distriktsveterinärerna har som uppdrag att täcka upp på tider och platser då privata aktörer inte kan eller vill. I dag finns inte ens tillräckligt med veterinärer för att kunna erbjuda de mest grundläggande tjänsterna. I januari beslutade regeringen att utöka antalet utbildningsplatser på veterinärprogrammet, med målet att utbilda 40 fler veterinärer om fem år. Den utredning som regeringen tillsatte förra året, som har i uppdrag att hitta andra lösningar på veterinärbristen, ska vara klar först i oktober i år.

Djurskyddslagen (4.1) anger tydligt att ”ett djur som är skadat eller sjukt ska snarast ges nödvändig vård”. Det kommer att bli svårt för många djurägare att leva upp till det kravet i sommar. Inför riksdagsvalet i september bör Sveriges djurägare ställa sig frågan om det är rimligt att de ska tvingas bryta mot djurskyddslagen år efter år utan att regeringen agerar.