Socialdemokraterna i Luleå sitter tryggt vid makten. Visst, partiet har blivit tvunget att nedlåta sig till att samarbeta med Vänsterpartiet och Miljöpartiet vilket väl på kort sikt inte direkt gör något bättre. Men än sen då? Det spelar ju ingen större roll för vad är egentligen alternativet?
Det har gått ett och ett halvt år sedan förra valet nu. Om två år börjar valrörelsen inför nästa val dra igång. Ska man lyckas få något genomslag i det valet måste man dock börja bygga förtroende för ett alternativ redan nu. Det räcker inte att dyka upp i sista stund, eller att inte dyka upp alls. Ska S skiljas från makten i Luleå krävs ett seriöst alternativ.
Problemet är förstås att något sådant inte finns. Oppositionen i Luleå är splittrad. Liberalerna och Kristdemokraterna samspelar förvisso väldigt bra tack vare gruppledarna Thomas Söderströms och Samuel Eks goda relation. Centern står lite vid sidan av och verkar försöka hitta sig självt sedan Carola Lidén avgick som gruppledare och Moderaterna har kört sitt eget, tämligen osynliga race ett bra tag nu.
Det finns för all del ingen påtaglig illvilja mellan partierna eller dess företrädare. Men de samarbetar inte och talar inte med varandra mer än nödvändigt. Det duger inte. Socialdemokraterna har mycket som talar emot partiet, men det funkar i någon mening när de styr och även om det finns många som kan tänka sig att rösta för något annat om möjligheten ges krävs det att det är ett faktiskt alternativ. Ett realistiskt alternativ.
För att få till stånd ett sådant måste oppositionspartierna börja samarbeta. Inte så att man behöver börja lägga gemensamma budgetar redan nu. Men man måste börja prata med varandra. Känna varandra på pulsen, se vilka frågor man är överens om redan nu och kan börja driva tillsammans. Man måste vänja sig vid varandra och börja bygga upp ett internt förtroende.
Men framför allt måste man så småningom börja kommunicera till väljarna att man har ett faktiskt alternativ till det socialdemokratiska vanstyret. Att en röst på oppositionen faktiskt kan leda till ett maktskifte. Annars är man dömda till evig opposition. Vem som ska ta på sig rollen att leda oppositionen är inte självklar. Men möjligheten finns för den som är hågad och förstår behovet.
Solospelande borgerliga partier hjälper ingen annan än Socialdemokraterna. Luleå förtjänar bättre – en riktig opposition.