I samma veva har det rapporterats att Donald Trump ska ha talat med Putin över telefon. Han sägs ha uppmanat Putin att inte eskalera konflikten ytterligare.
Kremls talesperson Dmitry Peskov förnekar dock att något samtal ska ha ägt rum. “Det var inget samtal”, hävdar han och säger att det inte heller finns några konkreta planer för ett sådant. Men oavsett vem som pratar med Putin, eller vilka löften som ges, är en sak säker. Putin har aldrig stått vid sina ord eller respekterat ingångna avtal.
I den så kallade Budapestuppgörelsen från 1994 stipulerades att i utbyte mot att Vitryssland, Kazakstan och Ukraina ger upp sina kärnvapeninnehav ska deras territoriella integritet och politiska självständighet respekteras av kärnvapenmakterna. Undertecknade gjorde, förutom de ovannämnda länderna, Ryssland, Storbritannien och USA. 20 år senare invaderade Ryssland Ukraina i strid med sina garantier.
Efter att olagligen ha annekterat Krim och delar av Donbass och Luhansk år 2014 var det återigen dags för Putins lögner och tomma ord när de så kallade Minskavtalen förhandlades fram. Det första mellan Ukraina, Ryssland och (de endast av Ryssland erkända) "folkrepublikerna" Donbass och Luhansk.
Följde gjorde “Minsk 2”-avtalet mellan Ukraina, Ryssland, Frankrike och Tyskland. I dessa två avtal förband sig Ryssland bland annat till en vapenvila, avlägsnande av alla tunga vapen från fronten, samt utdragande av alla utländska (läs ryska) beväpnade formationer, militär utrustning och legosoldater från Ukrainas territorium. Trots detta skickade Putin nya förband till Ukraina bara månader senare.
Den 24 februari 2022 markerade Putins slutgiltiga svek, när Ryssland inledde en fullskalig invasion av Ukraina. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var klarsynt och mer än tydlig i augusti samma år. “Vi förklarade att det inte kommer att bli något Minsk 3, Minsk 5 eller Minsk 7. Vi kommer inte att spela dessa spelen, vi har förlorat delar av vårt territorium på det här sättet… det är en fälla”.
Det historiska eko som återkommer är tydligt. År 1938 återvände den brittiske premiärministern Neville Chamberlain från München, efter att ha kompromissat med Hitler genom att ge upp en del av Tjeckoslovakien, med löftet om "fred för vår tid." Inom ett år var andra världskriget ett faktum. Scholz riskerar nu att upprepa samma misstag.