Luleå – en kommun som kämpar mot sina invånare

Det offentliga ska inte finnas till för sin egen skull utan för invånarnas. I Luleå har kommunen glömt bort detta det mest grundläggande.

Konstverket heter förmodligen inte "Luleå kommun möter invånarna". Men det vore inte olämpligt.

Konstverket heter förmodligen inte "Luleå kommun möter invånarna". Men det vore inte olämpligt.

Foto: Peggy Marco/Pixabay

Ledare2024-08-28 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Att det inte finns platser åt alla som behöver få komma till exempelvis ett äldreboende eller ett serviceboende är ett bekant problem. Det har hängt med länge och det har växt på senare år. Varje kvartal rapporterar socialnämnden till fullmäktige antalet ej verkställda gynnande beslut enligt både Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Denna rafflande rapport lämnades senast på måndagens kommunfullmäktige. Dessa tillställningar avlöper traditionsenligt efter ett bestämt mönster där Kristdemokraternas Samuel Ek är först upp i talarstolen – detta är trots allt KD-politikens kärna – och därefter följer en mängd disparata inlägg där majoriteten förklarar att den faktiskt är rätt framgångsrik statistiken till trots. Så var det i stort även denna gång.

undefined
Samuel Ek fortsätter enträget att stå upp för invånarnas rättigheter mot kommunen.

Ek påpekade mycket riktigt att det inte bara finns ett stort mänskligt behov som kommunen inte tillgodoser utan också att det handlar om rättigheter som trampas på. Därtill, påminde han, är det ju ett onödigt slöseri att hela tiden lägga miljonbelopp på viten i stället för att kunna använda pengarna i verksamheten. Förra året, fick vi se en fördubbling, sade Ek och frågade retoriskt om vi kanske bara ska vara glada att det har inte blivit värre snarare än att oroas över att siffrorna ligger kvar på samma höga nivåer. 

Det är bra att Ek och KD inte släpper detta utan är på majoriteten som iglar varje gång det kommer upp. För bakom varje siffra gömmer sig en människa som nekas sina rättigheter.

Nytt för den här gången var dock att representanter för de olika inblandade nämnderna var uppe och påpekade att det minsann inte bara var deras ansvar. Det var en sorglig uppvisning av en politisk omgång Svarte Petter. Majoriteten styr ju över alla nämnderna.

Däremot påpekade Ek en sak som ingen behagade svara på vilket sade mer än något annat. I sitt anförande berättade han att en sak kommunen faktiskt har gjort är att sätta sina jurister på att se om man framgångsrikt kan överklaga fler ärenden och på så vis få ned antalet ej verkställda ärenden. Ingen från majoriteten invände eller ens kommenterade detta.

Det är en skrämmande inställning. Det finns stort taget två sätt att lösa detta: skapa fler platser eller försök trolla bort folks rättigheter. Att Luleå alls väljer det senare är oerhört och vittnar om en skrämmande syn på förhållandet mellan kommunen och Luleåborna.