På DN debatt (19/5) lägger partiledaren Ebba Busch, tillsammans med talespersonerna för rätts- och migrationspolitik, fram tre åtgärder för att stoppa pengaströmmen till kriminella. Uppemot 18 miljarder kronor uppskattas betalas ut felaktigt varje år. Det motsvarar tre procent av de totala utbetalningar och en överväldigande majoritet av pengarna, 84 procent, går till organiserad brottslighet.
Bidragsfusk finns i alla delar av välfärdssystemet, vilket har blivit alltmer uppmärksammat på senare tid. I början av maj framkom att antalet personer som åker fast för bidragsbrott ökar kraftigt i norra Sverige (SVT 2/5). Bedrägerierna rör framför allt VAB-ersättning och sjukskrivning.
Samtidigt finns ljusglimtar. Sedan Malmö stad i augusti 2020 skapade en specialgrupp mot bidragsfusk har nästan 200 ärenden utretts, varav 40 lett till polisanmälningar (SVT 12/4). Även Göteborgs stad har nått stora framgångar med ett pilotprojekt i stadsdelen Angered (Hem&Hyra 4/5). Samarbete mellan den kommunala Störningsjouren, Skatteverket och Försäkringskassan ledde till flera polisanmälningar och återkrav på över en halv miljon kronor.
Trots dylika lokala insatser är dock bidragsbrottsligheten ett fortsatt problem i hela landet. Därför behövs Kristdemokraternas åtgärdsförslag. Mest långtgående är förslaget att bilda en ny myndighet som hanterar alla statliga och kommunala utbetalningar. Att skapa nya myndigheter är sällan en universallösning på samhällsproblem, men i detta fall kan det göra stor nytta.
Ett av de främsta skälen till att välfärdsbedrägeri är så pass utbrett, är att hanteringen av bidrag och andra stöd är utspridd över förvaltningen. När utbetalningar kan göras av såväl den kommunala socialtjänsten och Arbetsförmedlingen som Försäkringskassan och Skatteverket är det svårt att få en samlad bild. Dessutom kan sekretessbestämmelser hindra att information delas.
Som Göteborgs framgångar visar är det samordning som råder bot på fusket. En enda myndighet som sköter alla utbetalningar kan utöva god kontroll och granskning. Det kräver dock att sekretessbestämmelser anpassas så att kunskap finns tillgänglig där den behövs, såväl inom som mellan myndigheter, vilket också ingår i Kristdemokraternas förslag.
Slutligen vill Kristdemokraterna utvidga bidragsbrottslagen för att även omfatta stöd till företag samt höja straffen. Det är inte mer än rätt. Kristdemokraternas förslag ger effektiva verktyg för att stoppa stölden från samhällets mest utsatta.