I opposition drev Ebba Busch ofta med förtjänst på regeringen. Omställningen från manande oppositionspolitiker till beslutsfattande minister förefaller emellertid inte satt sig ännu. Det är fortfarande för mycket av bitsk slugger och för många budskap som låter bra men som för den som verkligen lyssnar ter sig mer eller mindre obegripliga.
Busch lyfte tre stora uppgifter. Först och främst behöver vi rusta oss för framtidens jobb. För de finns på ”andra sidan den ekonomiska vintern”. Hon förklarade att vi inte har brist på arbetskraft, vi har brist på kompetens. Hon uppmanade därför åhörarna att ta fram papper och penna, och anteckna bristyrkena. Bland annat elektriker, yrkeslärare, skogsmaskinsförare, busschaufför och undersköterska. Här var Busch mer verklighetsnära än Ulf Kristersson (M) som i sitt Almedalstal ville att fler skulle läsa på KTH.
Hon lyfte också hur krångliga tillståndsprocesser bromsar företagen som ”fastnar i processer och regler”. Det är förvisso positivt att Busch lyfter det ohållbara regelkrånglet, men det är ett angeläget ämne som tarvar mer konkreta lösningar än ”det är dags att ta Sverige genom en ny nybyggarera.” Det är också rimligt att Busch inser att det är hon som har ansvaret. Hon är minister nu. Det går inte att bara klaga.
Busch ville därtill att människors ångest, oavsett om den kom av rädsla för klimatförändringarna eller av oro att vara den som får betala för den gröna omställningen, skulle bytas mot hopp. ”Nästa gång du hör ordet klimat ska du tänka på jobb”.
Under parollen ”vissa värderingar kan inte vara frivilliga” ville Busch ta tillbaka ”vårt etiska modersmål”. Exakt vad detta är, är inte helt klart men Busch lyfte bland annat kristen etik, västerländska värderingar, människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och solidaritet med våra nästa.
Till sist ville Busch renovera välfärden. ”Många av oss har vuxit upp med tron på välfärdsstaten”. Busch lite, precis som Ulf Kristersson, väl mycket som en socialdemokrat. Det var lite för mycket bidrag, dubbla dubbeldagar för föräldrar och lite för mycket stor stat. ”När du är som svagast ska välfärden ska var som starkast”, betonade hon. Borgerliga politikers reträtt när de väl fått makten bör stämma till eftertanke, i alla fall hos dem själva. Det är bara när de inte själva styr staten som de vill krympa den.
I sitt tal pratade Busch om att blicka framåt, men frågan är om KD inte är i större behov av att titta bakåt. Till tongångarna från tiden för 2022 års KD-dagar, och man från partiet pratade om en mindre stat som tar mindre plats i människors liv, och en politik som fokuserar på det basala. Då hade KD 6,5 procent av rösterna. Nu ligger de under fyraprocentsspärren. De har alltså inget att förlora på att börja vilja minska staten igen. Tvärtom.