Utrikes pressgrannar v 33

Kamala Harris i USA och Alexander Lukasjenko i Belarus är huvudpersoner i veckans internationella pressöversikt.

Foto: Pixabay

Ledare2020-08-14 15:41
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Dystert framöver 
Det utvecklas en brutal kamp om hegemoni. Coronakrisen har förstärkt tendensen att ensidigt ändra på reglerna under spelets gång. Den cynismen med vilken mäktiga länder säkrar sig lovande mediciner och tänkbart vaccin på bekostnad av svagare nationer och regioner skulle varit otänkbar för bara några månader sedan. När pandemin en gång klingar av kommer vi att leva i en värld som fungerar annorlunda. Den blir mera hotfull och erbjuder oss mindre skydd.
De Standaard
Bryssel

AVTALET MELLAN FÖRENADE ARABEMIRATEN OCH ISRAEL.

Förlorarna 
De stora förlorarna på denna utveckling är än en gång palestinierna. Ytterligare en arabregim rör sig mot fred med Israel medan de inte kommit närmare en egen stat. De har blivit övergivna om igen. Och för att göra ont värre så stödjer också nästa regering i USA, om man antar att Joe Biden vinner i november, den överenskommelse som förhandlats fram av Trumpadministrationen.
Haaretz
Tel Aviv 

Olika syn på historiskt 
Netanyahu och hans talespersoner lovordar överenskommelsen som en historisk prestation. De säger att den nu till sist bevisat att den gamla formeln “land mot fred” misslyckats och att den visar på styrkan i Netanyahus tuffare doktrin ”fred mot fred”. Men Israels vänster har också lovordat överenskommelsen, kanske ännu mera översvallande än Netanyahu själv. Man säger att den bevisar raka motsatsen. 
Times of Israel 
Jerusalem

Iran – hotet som förenar 
Människor i en stor del av den sunnimuslimska arabvärlden ser inte längre Israel som en fiende, utan snarare som en bundsförvant. Överenskommelsen stärker Israels legitimitet att existera som judisk stat i Mellanöstern. En kombination av både hot och chanser är krafter som drivit fram överenskommelsen. Det hot båda länderna står inför är Irans strävan efter hegemoni och dominans I Mellanöstern via våld, terrorism, militär inblandning och kärnvapen, från Irak, Syrien och Libanon till Jemen. Arabstaterna vid Persiska viken är speciellt utsatta för hotet från Iran.
Jerusalem Post
Jerusalem 

DEMOKRATERNAS PRESIDENTKANDIDAT JOE BIDEN UTSER KAMALA HARRIS TILL SIN PARHÄST

Harris – lag och ordning!
Efter ett veckoslut med ohämmad plundring i Chicago, med coronapandemin kvar och en sommar då våldet dominerat kvällssändningarna och det varit spänt kring polisens uppträdande placerar sig nomineringen av Harris under rubriken ”i rättan tid”. För hon har varit åklagare lokalt och på delstatsnivå. Om väljarna här vill ha en kandidat som står upp för lag och ordning kan Harris låta dem jämföra hennes CV med den sittande presidentens.
Chicago Tribune 
Chicago

Kamala Harris arbetade innan hon valdes in i senaten i Washington som åklagare lokalt och på delstatsnivå i Kalifornien. Det demokratiska partiets vänster har kritiserat hennes verksamhet. 

Enligt Charles Love i City Journal: Efter ett falskt rykte på sociala medier om att polisen skjutit ett svart barn plundrades centrala Chicagos butiker, bland andra Gucci, Dior och Hermes, söndagen 9 augusti och natten till måndag, av hundratals unga svarta män och kvinnor. 

Harris i korthet
Med Harris har demokraternas presidentkandidat valt en kvinna som använt hela sin karriär till att riva ned barriärer, och som med anmärkningsvärd hårdhet förmått stå emot kränkningar från alla som underskattat henne. 
San Francisco Chronicle
San Francisco

Harris – ovanlig och vanlig 
En icke-vit kvinna ska bli hans vicepresident och kanske en dag hans efterträdare i Vita huset. Trots detta har Biden på sätt och vis gjort ett konventionellt val, genom att välja en senator, som skapar balans mellan generationerna och olika delar av landet och som står upp för hans mittenvänsterpolitik i en tid då partiet förvandlas snabbt. 
New York Times
New York

Vad Biden ser i Harris 
(Med sitt val visar Biden) att han till skillnad från den man som för närvarande sitter i Vita huset inte är rädd för starka kvinnor. Det skulle visserligen ha väckt besvikelse ifall han sagt nej till den högt kvalificerade Harris. Även hon försökte ju faktiskt bli demokraternas presidentkandidat och under primärvalen kritiserade hon skarpt Bidens ställningstaganden. Men på väg mot samtidshistoriens mest skickelsedigra val ser han vad också vi ser: Harris har inte bara mycket att tillföra hans valrörelse, utan har även möjlighet att bli mer än en symbol. 
Los Angeles Times
Los Angeles

Obama i ny version 
För demokraterna innebär Harris att Obamas vision för USA återkommer – ett mångskiftande land, besjälat av strävan efter rättvisa. Som sin vice valde Biden ingen kopia av sig själv, utan en ny Obama: en person som representerar ett invandrarland och är djupt engagerad i strävan att avlägsna samhällets orättvisor.
The Guardian
London 

BELARUS EFTER PRESIDENTVALET 

Nästan normalt i Belarus 
Valfusk, skrämsel och angrepp på människors frihet eller medierna uppfattas i dag nästan som normalt. Putin gör samma sak i Ryssland och Erdogan i Turkiet och även inom EU håller sig Ungern och Polen inte till reglerna. Om denna auktoritära våg i öst förstärks måste Europa vara redo. Men hittills har EU saknat mod att ta itu med kränkningen av de mänskliga rättigheterna framför den egna dörren.
Publico
Lissabon

Kreml avgör 
Skulle Kreml ta ställning mot Lukasjenko är hans öde avgjort. Inte utan skäl har ryska politiker på sistone spekulerat om att han skulle kunna bringas på fall genom en kupp bland generaler. Och var gränsen går mellan armén i Ryssland och armén i Belarus är lika svårt att urskilja som gränsen mellan de två staterna. 
Rzeczpospolita
Warszawa

Läget i Belarus 
Lugnet lägger sig inte i Belarus. I hela landet demonstrerar människor för att protestera mot maktapparatens våld. Det är övertygade om att resultatet av presidentvalet förfalskats.
Kommersant
Moskva 

Makten med alla medel
President Lukasjenko tycks redo att sätta in alla medel för att behålla makten. Den spännande frågan är om den belarusiska militären förblir lojalt mot Lukasjenko eller ansluter sig till demonstranterna. Hur omfattande stöd han har är svårt att veta, men på landsbygden har han alltjämt många anhängare.
Verdens Gang
Oslo

Vad göra?
Oppositionskandidaten Tichanovskaja kunde fly till Vilnius. Men också här sätter regimen henne under press. För Litauen och hela Europa uppkommer nu den stora frågan om vad man ska göra. Litauens president Nauseda har krävt nya sanktioner mot Belarus, men har inte gått in på några detaljer. Oklart är också vad som händer med det initiativ man tagit tillsammans med Lettland och Polen, att medla i krisen. Kommer Minsk att visa intresse?
Lietuvos Rytas
Vilnius

Den stora frågan i Belarus 
President Lukasjenko tycks inte redo att göra den minsta eftergift för henne (oppositionskandidaten Svetlana Tichanovskaja). Demonstranterna har följaktligen små utsikter att bringa makten i gungning. Det skulle se annorlunda ut ifall delar av maktapparaten gick över till samma sida som de protesterande, eftersom de skulle kunna säkra sig höga poster i en ny regering. Detta var det avgörande ögonblicket under tidigare revolutioner, och den stora frågan är om det finns tillräckligt med sådana människor i Belarus.
Diena 
Riga

Oförlåtligt av väst
Det aktuella våldsåtgärderna i Belarus innebär en utmaning för väst, eftersom man åtminstone i grannländerna har svårt att tiga med tanke på de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. De innebär även en utmaning när det gäller den politiska och sociala stabiliteten i Belarus. Den kan Lukasjenko uppenbart inte längre stå som garant för. Med tanke på vad som händer är det oförlåtligt att väst låtit dagarna gå.  
Gazeta Wyborcza
Warszawa

Kremls hand 
Kremls långa hand når alltjämt ut över Belarus, och Putin och hans garde har aldrig riktigt godtagit landets självständighet. EU måste därför diskutera vilka sanktioner som fungerar bäst på Lukasjenko.
La Voz de Galicia
La Coruna

Prognos 
Det finns visserligen tecken på en begynnande upplösning inom den vitryska maktapparaten, men allt tyder fortfarande på att Lukasjenko behåller makten. 
Musavat
Baku

RYSKT CORONAVACCIN

Ifrågasatt Sputnik 
Ett pukslag: Medicinen döptes till ”Sputnik V”, vilket påminner om den sovjetiska vetenskapens bästa tider under kalla kriget. Men när president Putin tillåter ett vaccin innan de oundgängliga testfaserna avslutats utsätter han sin befolkning för en produkt som kan visa sig ineffektiv eller till och med farlig. Putin borde betänka att Moskva visserligen vann en seger i erövringen av världsrymden, men att Sovjet till sist förlorade kapplöpningen och aldrig satte någon fot på månen.
Le Figaro
Paris

Prestige med förbehåll  
Naturligtvis är det en fråga om prestige. Men också välkända ryska virologer förklarar öppet att de själva aldrig skulle ta en spruta ”rått” vaccin och inte heller tillåta vaccinering av anhöriga. Utländska läkemedelsföretag har också uppmanat de ryska myndigheterna att inte forcera registreringen av vaccinet.
Moskovskij Komsomolets
Moskva