Relationen mellan Kina som ny supermakt och USA som den hittillsvarande är huvudtema i veckans internationella pressöversikt. En mycket äldre motsättning aktualiseras när Hagia Sofia i Istanbul återgår till att vara moské, vilket den blev när Konstantinopel 1453 intogs av sultan Mehmet, med hedersnamnet Erövraren.
KINA OCH USA
Med ett besök i Kina markerade Richard Nixon, president 1969–1974, en ny amerikansk linje mot Kina. I ett linjetal 23 juli i år på Nixon-biblioteket i president Richard Nixons barndomsstad Yorba Linda i Kalifornien förklarade USA:s utrikesminister Mike Pompeo att 50 års försök att genom samarbete förändra Kina misslyckats och att det är dags för den fria världen att trotsa dess kommunistiska regim.
Kalla kriget 2.0
I USA och på andra håll talas vid det här laget om kalla kriget 2.0. Länge odlades föreställningen att Kina skulle bli mera demokratiskt när välståndet växte, men i stället visar det sig att USA betalt ett högt pris för Kinas ekonomiska uppstigning efter kalla kriget. Kina har hunnit bli USA:s största konkurrent och har profiterat mest på globaliseringen och åtnjuter nu stormaktsstatus. Trots Kinas och USA:s imponerande ekonomiska samlevnad levererar de en geopolitisk batalj. […] de internationella återverkningarna är ödeläggande.
Diena
Riga
Slarvkrig?
Genom att militarisera Sydkinesiska havet eller öva press mot den demokratiska rörelsen i Hongkong kränker visserligen kommunistregeringen i Peking internationella regler, visar sitt förakt för frihet och mänskliga rättigheter och hotar den demokratiska världsordningen. Trots detta är det med alltför obetänksamma ord som Washington vill tvinga Peking till systemskifte. Stoppas inte upptrappningen kan det utlösas ett krig genom slarv. USA och Kina måste ta sitt ansvar som stormakter.
Mainichi Shimbun
Tokyo
Från Nixon till Trump
Visserligen drog Donald Trump onödigtvis igång ett helt handelskrig och visserligen handlar det inte om ideal utan om röster i höstens val. Men att Kina alltmer flagrant bryter mot de mänskliga rättigheterna och allt starkare angriper den demokratiska modellen – detta väcker mycket oro även i Europa. Men vad ska man göra? På 1970-talet förde Richard Nixon faktiskt samtal med den totalitäre Mao Zedong och fann ett sätt att leva tillsammans. Resultatet blev sedan Kinas öppning. Den finns kvar, framgången är osäker. Men detta är att föredra framför att med öppna ögon gå in i istiden.
Der Standard
Wien
Slutsats av Pompeo
Det var ett medvetet val av USA:s utrikesminister Pompeo att hålla sitt linjetal om Kina på Richard Nixon-biblioteket. Sedan dennes besök i Kina har USA alltid gentemot Peking fört en politik tänkt som stöd till Kinas utveckling, med som mål en förändring av Kinas politik och samhälle i demokratisk riktning. Av Pompeos tal kan man dock dra slutsatsen att Washington underskattat Peking och inte kan undvika att genomföra en historisk kursändring.
Asahi Shimbun
Tokyo
Ideologisk konflikt
Pompeos tal måste ses som en utveckling av vad vicepresident Pence sa för två år sedan. Båda tydliggjorde att kritiken inte har det kinesiska folket som måltavla utan den auktoritära kommunistregimen. Detta innebär en skärpning av den ideologiska konflikten mellan de två stormakterna. En mera Kinakritisk kurs förenar redan partierna i Washington. Om inte redan tidigare så har Kinas önskan att bygga en ny relation med USA nu blivit historia.
Lianhe Zaobao
Singapore
Kinas röst
Hela landet är emot ett nytt kallt krig. Men när trycket ökar från USA ser sig Peking tvingat att vidta motåtgärder för att långfristigt skydda sina nationella kärnintressen. Naturligtvis innebär varje kontring ökad risk för en strategisk konflikt mellan de två länderna. Men Kina uppträder rationellt, eftersom välvilja ofta ses som svaghet. Kina är minst lika beslutsamt som Washington, och provokationer kommer inte att lämnas obesvarade.
Huanqiu Shibao
Peking
Trumpfel
USA:s inflytande i Östasien avtar. Trumps beslut att dra tillbaka USA från Transpacifiska partnerskapet – den bästa garanti USA någonsin haft mot Kinas ekonomiska dominans i regionen – kan i efterhand visa sig vara hans största politiska misstag. Dessutom har presidenten försökt skrämma både Sydkorea och Japan för att få dem att betala mera för stationeringen av amerikansk trupp. Det är en politik som bara skapar tvivel om USA:s tillförlitlighet som bundsförvant.
New York Times
New York
Frihandelsavtalet TPP mellan länder runt Stilla havet, med Kina som viktigt undantag, växte fram under president Bush och färdigförhandlades under Obama. En av Trumps första åtgärder som president var att dra USA ur projektet.
Kontra Kina klokt
I princip är det bra att tala i klartext med regimen i Peking. Men för ögonblicket måste det främst handla om att bekämpa coronapandemin. Dessutom måste man förhindra att konflikten en gång övergår i militärt våld eller leder till massiv kapprustning. En handelskonflikt går att lösa. En diplomatisk fejd med stängning av konsulat går någon gång över. Men en ideologisk konflikt är svårare att övervinna, det visade kalla kriget. Demokratiska länder måste tillsammans sätta sig emot diktaturen, men inte på ett sådant sätt att allt annat förlamas.
Aftenposten
Oslo
Globalt tjafs i coronatid
De gångna veckorna påminner om kalla kriget. I sin slagväxling stänger USA och Kina rivalens konsulat och i Sydkinesiska havet övas krig. Två amerikanska hangarfartyg rör sig där, ibland med stöd av japansk marin och hela fem krigsfartyg från Australien, medan Kinas flotta har skjutövningar i samma region. Samtidigt stänger Storbritannien och Frankrike det kinesiska företaget Huawei ute från utbyggnaden av sina 5G-nät. Spänningen tilltar även på grund av Kinas hantering av Hongkong. Men har mänskligheten råd med sådant här, i en tid med en förhärjande pandemi och den värsta ekonomiska krisen i mannaminne?
Straits Times
Singapore
USA fattar inte
USA:s utrikesminister Pompeo talar öppet om att man hoppas på ett sammanbrott i Kina av samma slag som Sovjetunionen upplevde. Washington förstår uppenbarligen inte att man både minskat i styrka och förlorat bundsförvanter och att Peking dessutom är en helt annan sorts motståndare. Trumps anti-Kina-politik får kineserna att sluta upp allt tätare kring kommunistledningen. Taiwan måste akta sig för att bli det röda skynket mellan tjur och torero.
Lianhe Bao
Taipei
Tillspetsad rivalitet
Det handlar inte alls bara om det handelskrig som Trump vårdslöst inledde precis efter att han tillträtt sitt ämbete. Den alltmer tillspetsade rivaliteten mellan de två supermakterna kan ännu en gång dela världen i två bock – och under kalla kriget var USA:s motståndare inte alls ekonomiskt lika stark som i dag Kina.
La Razon
Mexico City
Trump si, Xi så
Snart kan deras konflikt utmynna i en väpnad konfrontation i Sydkinesiska havet och i Taiwansundet. Ty Trumps och Xis idéer är oförenliga. Med hjälp av Kinakonflikten vill USA:s president samla amerikanerna bakom sig för att bli omvald. Xi tror att det inte finns en bättre tidpunkt är nu för en nyordning av världen, med en uppdelning mellan USA och Kina.
Rzeczpospolita
Warszawa
HAGIA SOFIA
Bra för Turkiet
Den som ser fredagsbönen i Hagia Sofia som ett hot mot sekularismen och en avvikelse från landsfadern Atatürk tar allvarligt miste. Sekularism innebär inte religionsfientlighet. Även Atatürk respekterade folkets religiösa känslor, för honom utgjorde islam inget hot mot civilisationen. Entusiasmen som fredagsbönen i Hagia Sofia väcker är bra för landet.
Sabah
Istanbul
President Erdogans mål
Förutom sin betydelse för den ortodoxa kristenheten och sitt konsthistoriska värde står Hagia Sofia framför allt som symbol för osmanernas seger över bysantinerna, för islams seger över kristendomen. Sedan nästan 600 år är byggnadsverket inte längre en kyrka. Den batalj Erdogan levererar har inte som mål den lilla, politiskt betydelselösa minoriteten i Turkiet. Målet är de sekulära, arvtagarna till Kemal Atatürk. De sekulära utgör kärnan i oppositionen mot Erdogan.
Basler Zeitung
Basel
Mat och moské
Det är påfallande att oppositionen inte hade några som helst invändningar mot omvandlingen av Hagia Sofia, även om man kritiserar Erdogan för att ha partipolitiska syften med sin åtgärd. Men framför allt den unga generationen intresserar sig inte för Hagia Sofia: Man vinner inte val med det här. Snarare väntar sig människorna att regering äntligen tar itu med landets ekonomiska problem.
Karar
Istanbul
Hagia Sofia är politik
Turkiets president Erdogan har tagit ytterligare ett steg mot landets islamisering. Därmed fjärmar sig Turkiet allt längre från de europeiska demokratierna och blir alltmer ett självhärskardöme. Med sin starka symboliska kraft möjliggör Hagia Sofia till att Erdogan kan vända uppmärksamheten från ekonomiska problem och försvaga de sekulära krafterna, detta efter att Turkiet för inte så länge sedan uppfattades som en möjlig demokratisk förebild för den muslimska världen. Det kan vara så att Erdogan kommit närmare sin dröm om att Turkiet utan kristna.
El Mundo
Madrid
CORONAPANDEMIN
Globalt på riktigt
Farsoter respekterar inga gränsbommar, är inte enskilda länders inre angelägenhet, utan hela jordens. För att människor ska skyddas krävs en global inrikespolitik som inte gör halt vid landgränserna.
Süddeutsche Zeitung
München
Illa för Spanien
Mitt i högsäsongen kan detta (utbrott av smitta) göra slut på landets viktigaste ekonomiska bransch. Från myndigheternas sida har gjorts alltför lite för att förhindra smittspridning, dessutom har många människor brustit i ansvarskänsla. De restriktioner som många länder nu infört för resor till Spanien är en katastrof.
La Vanguardia
Barcelona
Extremt för britter
På grund av ett kraftigt och snabbt stigande antal covid-19-fall ströks Spanien från listan över länderna med karantänplikt. Men de berörda semesterfirarna får ingen ursäkt av utrikesminister Raab och absolut ingen kompensation. Att något av. Något sådant här kan ske kan bara förklaras med att vi befinner oss i en tid av hälsomässigt nödtillstånd.
The Times
London
Britter som semestrat i Spanien måste sitta i karantän i 14 dagar.
Kroniskt med covid-19
Världen måste lära sig leva med covid-19, utan att hela samhällslivet stängs ned ifall det sker en stigning i antalet smittade. Man måste absolut testa olika idéer om det ska finnas en chans att rädda inte bara människor sommarsemester utan också skydda hela resebranschen från en katastrof.
The Telegraph
London
Förståelse för Spanien
I Storbritannien förekommer alltjämt fler fall av coronasmitta och dödsfall i covid-19 än i Spanien som infört bland Europas strängaste restriktioner för rörelsefriheten. Man kan förstå att regeringen i Madrid är besviken. Det är obegripligt att de som kommer tillbaka från de relativt skonade Kanarieöarna och Balearerna behandlas på samma sätt som de som besökt smittcentra som Katalonien.
The Guardian
London
Coronagiltigt
Tills det finns ett vaccin måste vi som sociala varelser leva med viruset och anpassa vårt uppträdande. Det räcker inte att hålla avstånd, vi måste också se till att vi träffar färre människor.
The Age
Melbourne