Andra ämnen är att USA och Ryssland inleder samtal om kärnvapenkontroll, covid-19 grasserar i världen och Kina hotar Hongkongs rättsväsen. För en gångs skull hörs från Washington Post att president Trump gör något rätt. Norge har valts in i FN:s säkerhetsråd under 2021 och 2022.
Norge och Kina
Om Norge ska använda sin plats i rådet till att stärka de mänskliga rättigheterna kan det i praktiken innebära att utmana makthavarna i Peking. Regeringen bör alltså sluta med den underdånighet som präglat förhållandet till Kina på senare år.
Bergens Tidende
Bergen
Det norska stortingets nobelpriskommitté gav 2010 fredspriset till den kinesiske människorättsaktivisten Liu Xiaobo. Kina djupfrös förbindelserna med Norge. Först på senare år har en normalisering skett. Men inte för att Kina ändrat på sig.
RÖDA TORGET
Den stora militärparaden på Röda torget i Moskva för att fira segern i andra världskriget brukar äga rum 9 maj. På grund av coronapandemin senarelades i år paraden till 24 juni – 75 år efter det första evenemanget av detta slag.
Putins mönster
Om och om igen påvisas hur Putin följer ett bestämt mönster. Först gör han antivästliga uttalanden och sedan agerar han, exempelvis 2008 mot Georgien efter sitt tal på säkerhetskonferensen i München. Också i samband med gårdagens (24 juni) parad hyllade Putin Kremls maktpolitik och avtal mellan stormakter, där det inte finns någon plats för mindre stater. När Putin talar om historien gör han det oftast för att rättfärdiga det han vill göra i dag. Han söker argument till varför Krim, Donbass och andra områden på ett eller annat sätt ska höra till Ryssland. Men väst får absolut inte inlåta sig på en sådan politik.
Postimees
Tallinn
I sitt tal i München i februari 2007 beskrev Putin USA:s utrikespolitik som ett hot mot världsfreden. Talet har setts som ett förebud om vad som skulle komma av ryska motåtgärder.
Historiskt
Årets parad går till historien som den allra största. Huvudsaken är inte själva uppvisningen, utan orsaken till att den överhuvudtaget äger rum. Det är vår plikt att påminna om hjältemodet hos det sovjetiska folk som bar den tyngsta bördan i kampen mot nationalsocialismen. Det är viktigt att bevara den historiska sanningen så att en sådan tragedi inte upprepas i framtiden.
Izvestija
Moskva
Parad med syfte
På 75-årsdagen av segern över Nazi-Tyskland iscensattes en värdig och stundtals känslomättad parad – men den var alltså avgjort militär. Sannolikt uppnådde arrangörerna sitt mål: att ånyo understryka Rysslands stormaktsstatus. En bieffekt, om än blott verksam en enda dag, blev att ryssarnas uppmärksamhet vändes från den oroande coronaepidemin och från den ekonomiska krisen. Putin kan nu med tillförsikt invänta resultatet av folkomröstningen 1 juli. Med stor sannolikhet gör den honom till president på livstid.
Nepszava
Budapest
Nygammalt i Kreml
Kremls boss föreslår en sorts nyutgåva av de första Putinårens pakt med medborgarna: social välfärd i utbyte mot politisk omyndighet. Den gången hade staten inte bara återupptagit sina regelbundna utbetalningar till de under 90-talet kriminellt bortglömda pensionärerna och statsanställda, utan också skapat villkoren för en snabb ekonomisk tillväxt, naturligtvis också tack vare snabbt stigande oljepriser. Av den anledningen lät ryssarna Putin dominera. Med följder inte bara för oligarkerna utan även för kritiska medier och enskilda organisationer.
Der Standard
Wien
Moskva och Berlin
Hittills har statschefen Putin kunnat förlita sig på den tama tyska utrikespolitiken. Profiten på handeln dem emellan gör att Berlin uppträder slappt mot Kremls herre. Bygget av en andra rysk gasledning genom Östersjön låter den tyska regeringen fortgå, trots invändningarna från dess bundsförvanter i Europa. Denna tyska Rysslandspolitik måste tas upp till diskussion.
Neue Zürcher Zeitung
Zürich
TRUMP OCH USA:S SOLDATER I TYSKLAND
Varför belöna Tyskland?
Det finns helt enkelt ingen anledning att detta århundrade ha så många soldater stationerade i Tyskland. Hotet från Moskva har förskjutits österut och det är på tiden att amerikanska stridskrafter följer med. Dessutom, varför ska Tyskland belönas med närvaron av så många USA-soldater – med alla de ekonomiska fördelar de för med sig – när Berlin fortsätter att svika sitt ansvar gentemot Natoalliansen? Det är inte fel att belöna de östeuropeiska länderna för deras ståndaktighet, genom att amerikanska soldater dras tillbaka från Tyskland och stationeras på territorium som tillhör mera pålitliga bundsförvanter.
Washington Post
Washington
President Trump minskar antalet amerikanska soldater i Tyskland med 10 000 och flyttar en del av dem till Polen.
KÄRNVAPEN
I Wien har företrädare för USA och Ryssland träffats för att diskutera om något kan räddas av tidigare fördragsverk på kärnvapenområdet.
Nästa kapprustning
En förnyad kapprustning lär knappast leda till att Ryssland eller USA åter producerar tusentals kärnladdningar. Det handlar om andra saker. Sedan många år växer misstron mellan de två makterna. Båda moderniserar sina atomvapenarsenaler, båda har sänkt tröskeln för insats av kärnvapen, och utvecklar nya typer av vapenbärare. Därtill kommer Kina som bygger under sina anspråk på stormaktsstatus genom att stärka sitt kärnvapen och samtidigt försöker minska sin underlägsenhet i konventionell styrka gentemot USA. Av detta ger sig att det är nödvändigt att rustningskontrollen får flera parter. Trumpregeringens grundtanke är alltså inte fel. Men den får inte tjäna som förevändning för att låta det sista bilaterala avtalet med Ryssland gå i graven.
Tages-Anzeiger
Zürich
Utan ett avtal
Dödläget i nedrustningssamtalen illustrerar på vilken nivå de ömsesidiga förbindelserna nu befinner sig på. Framför allt USA är missnöjt med den strategiska jämvikten och beskyller ryssarna för bedrägeri. Om det inte blir någon ny överenskommelse i stället för nya Start-avtalet från 2010 kan båda parterna eller alla andra stater med militära ambitioner dra igång en okontrollerbar rustningsspiral.
Lidove Noviny
Prag
Optimism
Nedrustningssamtalen mellan Ryssland och USA avslutades visserligen utan resultatet, men det finns ändå anledning välkomna att båda makterna vill fortsätta samtalen. Får man vara lite optimistisk?
Jiefang Ribao
Shanghai
Tiden rinner ut
Äntligen talar USA och Ryssland åter om kärnvapen. Det måste de göra, ty år 2021 löper deras sista fördrag ut. Trumpregeringen vill ha ett nytt fördrag som även Kina skulle vara en del av. Men Kina vill inte. Upprepade gånger har Kina förklarat att man inte är intresserad.
De Volkskrant
Amsterdam
HONGKONG
EU allt viktigare för Kina
Under videotoppmötet mellan EU-kommissionens chef von der Leyen och ministerrådets ordförande Michel med Kinas president Xi och premiärminister Li framförde européerna visserligen sina invändningar mot hur Peking hanterar Hongkong, men man hotar inte med sanktioner, vilket USA gör. För EU är Kina den näst viktigaste handelspartnern. Det ekonomiska beroendet år redan stort. Framför allt gäller det exportlandet Tyskland. Mot bakgrund av coronapandemins ekonomiska konsekvenser har EU alls inte råd att äventyra samarbetet med Peking. Men även Peking anstränger sig att vårda relationen. Ty ju sämre relationen med USA blir, desto viktigare för Kina blir bandet till Europa.
Nihon Keizai Shmbun
Tokyo
Tji Hongkong Xi!
Kinas kommunistparti under ledning av president Xi Jinping kommer att ta över den rättsliga makten och upphäva alla de lagar som hittills gällt i Hongkong. Den fria världen får inte lämna i sticket det Hongkong som utkämpat en ädel strid för sina demokratiska rättigheter.
The Australian
Sydney
Kina i dag
Under president Xi har Kina fjärmat sig från sin mångåriga roll som landet som stärker sin internationella roll genom stillsam tyst diplomati och tålamod. I dag vill Kina inte bara respekteras som global supermakt, utan understryker också detta krav med ekonomiska och militära medel. Denna realitet måste övriga världen ta på allvar.
Jyllands-Posten
Århus
CORONA
Sommar i USA
I Amerika borde vi nu inleda en period av obekymrade högsommardagar med hot dogs och chips i till sista plats fyllda baseballarenor. Tiden för trädgårdsgrillning med uppmärksamheten enbart ägnad vänner och tv-skärmarna med sporthändelserna i tv-rutan. De senaste dagarna har visat hur svårt det är att behålla disciplinen i coronakrisen. Protester, politiska demonstrationer och möten blir fler. Människorna blir sämre på att hålla avstånd, rör sig oftare bland okända utan ansiktsmask. Men det är så pandemin fortsätter. De senaste siffrorna inger oro.
Deseret News
Salt Lake City
Ansvar på Jamaica
Nu när antalet tillresande utlandsjamaicaner och turister ökar måste vi anstränga oss till det yttersta för att hejda pandemin. Alla säkerhetsåtgärder måste respekteras. Var och en av oss har ansvar.
Jamaica Observer
Kingston
Vardagen får vänta
Medan den första vågen tycks vara under kontroll i Europa breder viruset ut sig blixtsnabbt i Amerika, Mellanöstern och Sydasien. 183 000 nysmittade på en dag globalt är ett oroande rekord. Det är begripligt att många i Europa skulle vilja återgå till vardagen. Men en andra våg skulle kunna leda till en nedstängning med ödesdigra ekonomiska och psykologiska följder.
La Vanguardia
Barcelona
Fallet Colombia
Att många alltjämt underskattar faran och ifrågasätter nödvändiga skyddsåtgärder väcker oro. Det är därför smittan är utom kontroll i Brasilien och USA. Och även i förebilden Tyskland sker det bakslag. I Colombia är bilden blandad. Totalt sett har inskränkningarna sänkt antalet nysmittade, men i Amazonas och längs gränsen till Brasilien är läget mycket allvarligt. Alltså finns ingen anledning att förklara viruset besegrat och släppa av på uppmärksamheten, vare sig i Colombia eller på andra håll.
El Espectador
Bogotá
I Brasilien
Covid-19 har redan krävt 50 000 liv här. En sjukdom som president Bolsonaro så sent som i mars kallade en ”liten förkylning”. Detta är en tragedi. Och den är långtifrån över. Det är inte rätt att skylla enbart på Bolsonaro. Också korruptionen på olika nivåer har förvärrat läget. Men presidenten har förringat betydelsen av pandemin, ifrågasatt motåtgärder, exempelvis regeln att hålla avstånd, och yttrat sig föraktfullt om forskarna och Världshälsoorganisationen.
O Globo
Rio de Janeiro